Sök:

Sökresultat:

6164 Uppsatser om Pć varandra följande - Sida 35 av 411

Instrumenteffekt inom anvÀndbarhetstestning : MÀtinstrumentets pÄverkan pÄ ett systems anvÀndbarhet

FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..

Ö, Ă€r det den? : Hur barn lĂ€r sig att skriva med hjĂ€lp av dator i skolan

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

Delat ledarskap ? En utvÀrdering av de verkliga effekterna

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Utvecklingssamtal ur ett kommunikationsperspektiv

Genom vÄr utbildnings gÄng har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det Àr en förutsÀttning att detta fungerar för att fÄ en vinnande organisation. Trots att vi gÄr mot allt fler decentraliserade organisationer och de bÄda parterna oftast arbetar nÀrmare varandra Àn tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de fÄ tillfÀllen dÀr medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. DÀrför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. DÄ vi under vÄr utbildnings gÄng Àven kommit till insikt med att god kommunikation Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en relation, har vi valt att Àven se hur denna fungerar parterna emellan och om det Àr den som Àr orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vÄr teoridel skriva om bÄde utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att fÄ en Àn bÀttre förstÄelse för dessa omrÄden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare pÄ Karlstads Kommun, som hjÀlpte oss med urval och kontakter.

Campingliv - ett tryggt liv i en otrygg vÀrld?

Vad Àr det som lockar mÀnniskorna att vÀlja campinglivet? Hur kan man vÀlja denna minimalistiska form av levande, nÀr man kan vara hemma i bekvÀmligheten och ha det skönt istÀllet? Min studie Àr ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som gör att campinglivet Àr sÄ speciellt. Vad Àr det som ligger bakom det ökade intresset? Varför vÀljer mÀnniskan denna livsstil i en allt globalare vÀrld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har Àven anvÀnt mig av minnesarbete pÄ grund av att jag har 20 Ärs erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

Ett öppet fönster mot en sluten vÀrld: Om internetforums funktion för kvinnor i vÄldsrelationer

Problemet i den hÀr studien handlar om att kvinnor som befinner sig i vÄldsrelationer ofta Àr isolerade och dÀrför utreds internetforumet som en alternativ kommunikationsvÀg. En kvalitativ innehÄllsanalys av Tuvaforum.se och Familjeliv.se har fungerat material tillsammans med kvalitativa djupintervjuer med tvÄ kvinnliga respondenter som sjÀlva har befunnit sig i vÄldsrelationer. Eva Lundgrens (2004) teori om vÄldets internalisering kopplas till uppsatsens empiri för att kunna förklara hur isoleringen ser ut. Respondenterna förklarar hur en vÄldssituation kan se ut i verkliga livet vilket kopplas till de berÀttelser som förmedlas pÄ Tuvaforum.se och Familjeliv.se. NÀtverkandets kommunikativa aspekt utreds för att ge en bild av hur internetforumet kan fungera som arena för utbyte.

Om drömmar, hallucinationer och emotioner: Samvarierar emotionellt tillstÄnd dagtid med upplevelser nattetid?

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Upplevelser av konferensdeltagande - fysiskt pÄ plats och on-line

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersĂ€tta varandra. Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnĂ„ syftet stĂ€lldes en huvudfrĂ„ga och tvĂ„ underfrĂ„gor: Är det fysiska mötet pĂ„ The Conference och on-line mötet pĂ„ internet kompletterande eller ersĂ€tter de varandra?? UnderfrĂ„gorna Ă€r: Vad vill arrangören att deltagaren ska fĂ„ ut av The Conference pĂ„ plats ? i förhĂ„llande till en konferens on-line? Hur anvĂ€nds sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference? Det teoretiska ramverket för uppsatsen bestĂ„r av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.

LÀrande för hÄllbarhet : En aktionsstudie kring arbetet med en hÄllbar stad

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Att skriva sig till lÀsning : Att utforma skrivarpar

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Vad vÀljer din projektgrupp?

ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts dÀr vi mÀter antal moment pÄ varje funktion i versionshanteringssystemen.

Kommunikation och delaktighet i mötet mellan sjuksköterska och patient med afasi

I Sverige drabbas ca 35000 mÀnniskor av stroke varje Är, av dem fÄr 8000 afasi. Afasi ger talsvÄrigheter bÄde i att förstÄ andra och att uttrycka sig. I vÄrden möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir dÄ inte lika sjÀlvklar. Sjuksköterskans uppgift Àr att ha en kommunikation dÀr de kan förstÄ varandra. VÄrdrelationen Àr nödvÀndig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

"Det a?r typ liksom en liten mig da?r i" : En kvalitativ studie kring trettona?ringars anva?ndande av smartphone

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Att leva med prostatacancer : upplevelser ur ett parperspektiv

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige. DÄ sjukdomen Àr potentiellt livshotande riskerar mannen och hans nÀrstÄende att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strÄlbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ ansats.

NÀr barn fÄr slÀppa loss : förskollÀrares resonemang kring den fria leken

Förskolan Àr en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, trÀffa andra barn dÀr de kan leka med varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollÀrares förhÄllningssÀtt kring den fria leken. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur Àr förskollÀrares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollÀrarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollÀrarna förutsÀttningar för barnens fria lek? Med utgÄngspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fÄtt förstÄelse för förskollÀrares resonemang och betydelse för barns fria lek.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->