Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur olika faktorer pÄverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, dÄ vi tror det Àr dessa som tillsammans skapar och pÄverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lÀgga vikt vid Àr asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, sprÄkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger pÄ hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgÄr ifrÄn ett demokratiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever och elever frÄn grundskolans tidigare Är uppfattar att arbeta med sagor och berÀttande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lÀrande och lÀroprocessen. Till lÀroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmÄga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmÄgan att lyssna samt förmÄgan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som lÀste första Äret samt en klass i Ärskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med bÄda klasserna.

Med internet som verktyg kan vi kommunicera med mÀnniskor trots stora avstÄnd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. MÄnga nÀtanvÀndare vÀljer att vara anonyma gentemot varandra pÄ nÀtet, pÄ grund av försiktighet. Andra vÀljer att efter hand avslöja sin identitet för nÀtvÀnnerna och sÄ smÄningom ta med sig nÀtrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie Àr att undersöka och förklara hur nÀtanvÀndare upplever anonymitet och att inte synas för varandra.För nÀtanvÀndare kan anonymiteten innebÀra en möjlighet att befria sig frÄn det sociala livets krav och visa mer av sitt rÀtta jag inför nÀtvÀnnerna, eftersom det pÄ nÀtet Àr möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag Àr, oavsett vem jag Àr. Anonymiteten kan ocksÄ innebÀra att nÀtanvÀndaren av försiktighet avstÄr frÄn djupare relationer pÄ nÀtet.

I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Idéen var frÄn början av att samarbeta och göra ett mönster tillsammans. Vi hade nog en lite romantisk förestÀllning om att bÄda skulle bidra med sitt och snabbt blir eniga om ett vackert mönster som vi kunde fortsÀtta att applisera pÄ olika produkter. Att nÄgot sÄ sjÀlvklart som att samarbeta kan vara sÄ svÄrt för tvÄ starka viljor! I detta fall visade det sig helt enkelt vara en omöjlighet. DÀr den ena vill ha rÀnder vill den andra ha prickar, dÀr en vill ha svart/vitt vill den andra ha fÀrg och dÀr den ena vill ha stilrent och enkelt vill den andra med sÀkerhet ha snirkligt och bohemiskt. Att göra ett mönster ihop skulle innebÀra en maktkamp frÄn början till slut, och sluta med att bÄda skulle vara missnöjda över resultatet.

Bakgrund:     DÄ skolan av tradition fokuserar mer pÄ elevernas lÀs- och skrivförmÄga Àn pÄ deras förmÄga att tala och lyssna anser vi att det Àr av vikt att verka Àven för dessa aspekter av lÀrande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vÄr undervisning efter varje elevs individuella förutsÀttningar. En förutsÀttning för detta Àr att eleverna fÄr möjlighet att uttrycka sig pÄ varierade sÀtt.  Syfte:              VÄr avsikt Àr att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en höglÀsningssituation. DÄ det finns olika sÀtt att uttrycka sig pÄ bör eleverna fÄ tillgÄng till varierade kommunikationsmedel.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation pÄ hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jÀmförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgÄr frÄn HÀllsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och anvÀnds i kombination med empowerment och inlÀrd hjÀlplöshet för att jÀmföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats anvÀndes för att fÄ största möjliga bredd pÄ fallstudien. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt som utfördes pÄ hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanstÀlls sedan och anvÀnds pÄ ett öppet sÀtt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda vÀrden inom omrÄdet medarbetarskap med höga vÀrden frÄn sjÀlvskattningsformulÀren samt med en god syn pÄ medarbetarskapet frÄn de fackliga representanterna. Skillnaden fanns dÀremot i hur medarbetarskapet sÄgs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lÀrare och pedagoger som arbetar i sÀrskild undervisningsgrupp om vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för personer inom AutismspektrumtillstÄnd samt ta reda pÄ hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som anvÀndes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lÀrare. Resultatet visade att det Àr flera faktorer som Àr betydande för vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för dessa individer. Faktorerna Àr inte uteslutande varandra utan hör pÄ ett eller annat sÀtt samman och Àr till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/lÀraren bör besitta förmÄgan till att vara lyhörd inför eleven.Det krÀvs en tydlighet gÀllande sÀttet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekrÀftelse och beröm ges.

Arbetet bygger pÄ ett önskemÄl frÄn sÄgverket VIDA Alvesta AB att hitta en konceptlösning för en sorteringsstation. Fyra olika koncept genererades och deras egenskaper jÀmfördes med varandra med hjÀlp av ett systemtÀnk för produktutveckling. Den konceptlösning som visade sig vara mest lÀmpad Àr en kombination av befintliga komponenter med en nyutvecklad komponent för att reducera en timmerstocks hastighet. Den nyutvecklade komponenten har dimensionerats och materialspecificerats..

Detta examensarbete, som skrivits inom omrÄdet media vid Konstfack Àgnas Ät tonÄrskillars sociala lÀrande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de anvÀnder för att inskaffa kunskap som Àr nödvÀndigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med tre femtonÄriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv anvÀnds. Begrepp som jag anvÀnder mig av för att förstÄ och analysera min empiri Àr lÀrande och design.Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vÀgleds av mina frÄgor kring hur ungdomarna lÀr sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsÀkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut anvÀnde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fÄtal studier frÄn Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för sÀker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.