I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Arbetet syftar till att ta fram ett koncept till ett klÀdmÀrke. En designprocess redovisas utifrÄn en inspirationsfas som bl.a. omfattar spelfilmen The Zodiac, dokumentÀrfilmen The Occult History of the Third Reich, fotografier tagna av Phyllis Galembo och föredrag av neurologen och filosofen Sam Harris. Resultatet bestÄr av tryck och mönster till t-shirts och skateboards, förslag till logotyp och ett paketeringskoncept. Trycken bestÄr av kryptografi, optiska illusioner, omöjliga former och fotomanipulationer av astronauter, samurajer och apor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

I uppsatsen undersöks om prÀstvigningsliturgierna i Church of England och Svenska kyrkan Àr teologiskt utbytbara mot varandra, oaktat kyrkorÀttsliga aspekter. Undersökningen utgÄr frÄn BorgÄdeklarationen, dess skrivningar om Kyrkan och samarbetet över samfundsgrÀnserna. I BorgÄdeklarationen har ett antal katolicitetsmarkörer, som ger uttryck för Kyrkans tro och som kan anses vara besÀndiga över tid, lokaliserats och prÀstvigningsliturgierna undersöks utifrÄn dessa. Liturgierna, katolicitetsmarkörerna och förhÄllandet mellan de enskilda kyrkorna och Kristi vÀrldsvida, universella, kyrka analyseras. Undersökningen visar att prÀstvigningsliturgierna Àr teologiskt utbytbara mot varandra och att de har ett likartat teologiskt innehÄll som stÄr i samklang med den andra kyrkan..

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.