This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut.

This essay examines the persuasive side of music and its affect on consumer behavior when utilized in television commercials. It includes an interpretation of twelve study cases, in which three groups of four people is presented the same commercial, with different music being the only item dividing the groups. This is followed by a few questions about the product. The aim is then to see how the answers differ from one group to another, and how they match the music?s presupposed connotations suggested in the theory part of the essay, thus, observing the communicative, and eventually persuasive, power of music in television commercials.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk väljer att se på sina tv-serier och varför. För att ta reda på detta genomfördes två stycken fokusgruppsintervjuer där deltagarna svarade på frågor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjänster och fildelning. För att skapa mig en förståelse för dessa val använde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna användes senare för att sammanställa en frågeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjänster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha både producenternas och konsumenternas åsikter med i uppsatsen.

Titel: Volvo On Call - en underskattad hjälp på vägen? En studie av internkommunikation mellan företag och återförsäljare.Författare: Elin Salekärr & Hanna TimringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, ExamensarbeteTermin: Höstterminen 2007Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka informationsflödet kring tjänsten Volvo On Call, med fokus på den interna informationen mellan Volvo Cars och dess återförsäljare.Metod och material: Undersökningen har gjorts genom fem kvalitativa informantintervjuer samt nitton telefonintervjuer som i viss mån ska fungera som kvantifierande. Såväl informanter som respondenter är säljare hos olika Volvohandlare inom ett specifikt geografiskt område, som valts ut med hänsyn till tidsbegränsning och liknande aspekter. Teorier rörande kommunikationsprocesser i stort har använts men med fokus på organisationers interna och marknadsmässiga kommunikation. Den interna kommunikationen syftar till att skapa en välfungerande organisation och ett företags marknadskommunikation syftar i sin tur till att gynna organisationen exempelvis ekonomiskt, då det oftast rör sig om reklam i olika former.Huvudresultat: De huvudresultat som framkommit i studien är att den låga försäljningen av tjänsten Volvo On Call beror på många olika faktorer.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Today many companies are using advertising agencies in marketing. That makes the advertising agencies responsible for delivering their clients messages and values to the final customer. Therefore it is very important that communication between an advertising agency and their client works in a way that they have similar marketing goals, despite all the factors that may distract this communication.The object of this essay is to study communication between advertising agencies and their clients, especially when it comes to setting up goals and that way highlight the problems that may occur and to make both the advertising agencies and their clients understand the importance of successful communication.We have done our research by interviewing representatives from advertising agencies and clients to advertising agencies. The interviews have given us some understanding on the subject which we have based our theories on, so we have used an inductive and hermeneutic approach to the subject.By modifying the theories we chose from the beginning and adapting them to the results of our research we have tried to show the advertising agencies and their clients the importance of effective and reliable communication between them. We also want to highlight the problems that may occur in the communication and give advice that hopefully can be used to improve the communication.The communication seems to work well and so does, according to our interviewees the co-operation overall.

Sociala medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

Reklamspel är ett verktyg inom reklambranschen, en bransch som undergått stor förändring under senare års digitala utveckling. Denna förändring uppmanar ständigt till bredare kunskap och högre förståelse hos både skapare och användare.Syftet med uppsatsen var att påbörja ett ramverk för skapandet av ?bra? reklamspel. För det krävdes att ordet ?bra? definierades och kunde förstås så att även diskussionen kring spel och reklam förbättrades.Det material som uppsatsen grundats i kommer från en två månader lång praktik där ett reklamspel producerades och från det designdokument som digitalbyrån North Kingdom lämnade efter sitt reklamspel, The Coke Zero Game.Med kvalitativa metoder samlades resultat in och jämfördes mot en teoretiskgrund byggd på kunskap inom marknadsföring, interaktions- och speldesign, användbarhet och uttryck ofta använda i spelsammanhang.

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning.Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori.

Företag har sedan länge varit intresserade av mobil marknadsföring och då speciellt medplatsbaserade tjänster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har då varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. Vårt syfteär att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnå en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar på att en stor del av befolkningenäger tillräckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.

Vi har i denna undersökning valt att tittat på hur aktiva bildlärare i grundskolans senare del, ser på och praktiserar kunskapsbedömning i ämnet Bild. Kunskapsbedömning i allmänhet och kanske i bild i synnerhet är inte problemfritt. Det visar både litteraturen och vår egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lång tid setts som en kontroversiell fråga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn på de ämnesstoff bildämnet innehåller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svårighet att utföra adekvata bedömningar i ämnet.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.