Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som ständigt expanderar. Butikerna har blivitfärre men de existerande butikerna har istället också blivit större. Stadskärnornautvidgas och det byggs hela tiden nya köpcentrum runtomkring städerna eller så utökasde redan befintliga köpcentrumen.Denna uppsats kommer ta upp ämnet kring hur företag inom samma bransch påverkasav klustring, alltså att de har placerat butikerna inom samma handelsområde. Ettförtydligande av benämningen kluster är att företag sametablerar sig för att kunna drafördel av varandras kundsegment. Sametableringen bidrar till utökandet avhandelsområden, exempelvis externa köpcentrum.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Idag finns det väldigt många aktörer inom modeindustrin som alla kämpar om en plats påmarknaden. Varumärket har därför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och ett sätt attutmärka sig och skapa mervärde för konsumenten. Vi tycker att det är intressant att se på hurett varumärke kommunicerar och om företaget bakom varumärket lyckas förmedla sittkärnvärde till konsumenten.Syftet med den här uppsatsen var att se på vad varumärket Elvine kommunicerar tillkonsument via butik. Elvine är ett Göteborgsbaserat varumärke som har skapat streetwearklädersedan år 2000. Vi ville se på om varumärket Elvines identitet stämmer överrens meddess image.

På EU:s inre marknad ska fri rörlighet råda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över gränserna. Många konsumenter känner en osäkerhet inför andra länders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga näringsidkare inte är det samma som i deras eget land. Denna osäkerhet undergräver den inre marknaden. För att motverka denna osäkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.

Dagens klädföretag vill alltid förbättra sina relationer till kunderna som gör att kunderna blir lojala och stannar hos företag. Företag befinner sig i en väldig konkurrenskraftig bransch vilket innebär att hela tiden hålla kunderna nöjda och försöka möta deras behov. Fler och fler börjar använda sig av CRM-system för att behålla de kunder de har och skaffa nya. Med hjälp av dessa system kan företagen se varje individs köpbeteende och sedan använda denna information för att göra marknadsföring och möjliga rabatter personliga. Vårt syfte med denna studie var att se hur och om tre svenska populära klädföretag arbetar med CRM för att uppnå kundlojalitet och om de inte använde något system, hur de gjorde i så fall.

SAMMANFATTNINGExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik WilsonHandledare: Frederic BillTitel: Varumärkessplittring ? Att leva med två ansiktenBakgrund: Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa konsumenternas syn på köpcentrumet.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper.Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas.Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- & POD.Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Syfte:Vårt syfte är att analysera och klargöra olika produktattribut: funktion, kvalitet,design och stil som inverkar vid köp av damkläder, i förhållande till det värde somvarumärken kan ge. Vidare är det vår avsikt att utreda variationer som kan förekommamed hänsyn till prisnivå.Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie för att få en djupare förståelsekring forskningsämnet. Studien är även grundad i en induktiv metod men delvistdeduktiv då vi haft ständigt växelspel mellan teori och empiri. Studien har gjorts genomsex stycken semi-strukturerade intervjuer med personer inom klädbranschen. Vidare harvi genomfört sju kundintervjuer och en fokusgrupp för att få en djupare förståelse.Slutsats:I vår analys har vi fått skilda åsikter om varumärkets betydelse.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.