Sökresultat:
1320 Uppsatser om Otillräckliga konsumenter - Sida 45 av 88
Riktlinjer för mobil applikationsutveckling
Marknaden för mobila system har utvecklats enormt snabbt de senaste åren. Idag
är det ett område med en allt större omsättning och det har vuxit fram som en
helt ny gren inom Software Engineering. Utvecklare av mobila applikationer står
ständigt inför en utmaning när det gäller att välja vilket mobilt system man
ska satsa på när man utvecklar applikationer. Valet av system kan vara helt
avgörande för om man hittar rätt målgrupp av konsumenter och därmed kan
generera tillräckligt med omsättning för att driva lönsam utveckling av
applikationer. Det räcker inte att enbart kolla på vilket system som har mest
användare eller vilket system som genererar mest omsättning, utan man bör
noggrant överväga de förhållande som gäller för just den applikation som ska
utvecklas.
Genom att följa denna guiden och överväga de olika faktorer som vi har
sammanställt så kan man som utvecklare göra ett val som är baserat på aktuella
marknadsundersökningar.
eWOM: Kundrecensioners påverkan på konsumenter utifrån Regulatory Focus-teorin
This study examines the eWOM effect, more specifically: how customer reviews effects consumers. The study is based on a modified version of the Regulatory Focus Theory which describes consumer behavior using consumer consumption goals. The purpose of this study was to examine how positive and negative customer review's influence consumers when analyzing products that are equally characterized by two consumption goals: promotion and prevention goals. The authors combined quantitative (questionnaire) and qualitative (focus groups) research methods with the sample selection for both research methods being based on students of Södertörns University. Results indicate that negative customer reviews have a stronger influence on consumers than positive customer reviews when analyzing products that are equally characterized by the promotion goals and prevention goals.
CSR- hur mycket bryr vi oss egentligen? : En jämförande studie om attityder inom kläd- och livsmedelsbranschen utifrån ett konsumentperspektiv
Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.
För den goda sakens eller smakens skull?: En studie om vad som driver konsumenter i valet av ekologiskt vin
Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned Behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.
Varumärkesidentitetens betydelse för relationen mellan leverantör och butik
Vi lever i ett samhälle där vi ständigt står inför nya bemötanden, där kläder bland annat används för att för att uttrycka intressen, åsikter och attityder till människor i vår omgivning. För att uttrycka sin livsstil lägger konsumenter större vikt vid sådant som tilltalar deras känslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumärkesinnehavare anspelar på olika känslor för att differentiera sig mot andra märken. Varumärkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall särskilja dem från andra. Butiker kan med hjälp av varumärkenas differentiering vända sig mot ett ofta nischat segment vilket är kunder som efterfrågar en viss typ av varumärken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör påverkas av varumärkesidentitet.
Butikskommunikation av textilier producerade i Sverige
Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder.
Vem packar matkassen? : En kvalitativ studie om konsumentens värdeupplevelse av den färdiga matkassen.
Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.
Rådgivningslagen ? Ökat värde för finansiell rådgivning? En undersökning av fyra bankers inställning till lagen
Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.
Dagligvaruhandelns egna premiumprodukter : hur och var skapas & hur upplevs mervärdet?
Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.
Dagligvaruhandelns egna premiumprodukter : hur och var skapas & hur upplevs mervärdet?
Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.
Marknadsföring av organisationer i sociala medier
Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gäller att ligga i framkant för att vara med och slåss om kunderna. Marknadsföring har länge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nå ut direkt till sin målgrupp i realtid - gratis. Sociala medier är ett omtalat ämne som ger organisationer möjligheten att få direktkontakt med sin definierade målgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik är att veta hur organisationer ska använda de sociala medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bäst samt hur de bäst kan användas. För organisationer som inte är bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja använda de sociala medierna och därför behövs vägledande råd.Syftet med denna uppsats som skrivs i ämnet Informatik är att studera befintliga strategier för sociala medier och utifrån dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vägledande råd för användande av sociala medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och föreläser inom ämnet sociala medier ges en verklig bild av hur dessa medier används inom marknadsföring.
Marknadskommunikation : hur använder butiker inom hemelektronikbranschen sig utav läge, sortiment, pris och kommunikationskanaler i sin marknadskommunikation?
Under de senaste åren har branschen hemelektronik ökat påtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera på kvalitativa märkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstår och även trycket från internethandlarna ökar måste butiker idag använda sig av andra knep än vad de tidigare gjort för att nå ut till kunderna. Det kan vara svårt att nå ut till det kundsegment butiken tänkt sig och för att uppnå sina mål måste butiken vara klar över hur den vill framstå och vilken image den vill åt. Det blir allt mer vanligt att butiker använder sig utav nya kommunikationsknep för att få kunderna uppmärksamma och bli trogna kunder.Vår uppsats bygger på att vi gjort tre besök i butiker och dessa är Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna där vi diskuterade butikernas syn på pris, kommunikation, service och sortiment.
"Tv:n säger vad jag vill ha" : Populärkultur i förskolan - barn som konsumenter av tv och film
Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.
Karttillämpningar för rikstäckande accessnät
Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar.
Hur uppfattas företags hållbarhetsarbete av konsumenter? : En komparativ studie som undersöker varumärkesidentitet och varumärkesimage i företags arbete med hållbarhet
Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.