Uppsatsen behandlar ämnet marknadsföring och kommunikation i ett icke- kommersiellt företag. Jag har undersökt hur en bostadsrättsförening kommunicerar med sina medlemmar och vilka kanaler de använder sig av. Den teoretiska delen omfattar intressentmodellen som beskriver sambandet mellan omgivningen och intressenterna och hur relationerna fungerar. Kommunikationsmodellen förklarar flödet från avsändaren av meddelandet till dess att meddelandet når mottagaren. Jag förklarar också olika typer av kommunikationskanaler.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

MTAB har efterlyst en mätmetod för positionsbestämning av kontaktledningen som inte baseras på avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som äger i stort sett all järnväg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mätmetod till Damill AB. Frågeställningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfällen. Det ursprungliga målet var att använda metod baserad på induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad på kapacitiv teknik.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Syftet med detta gestaltande arbete är att ta reda på hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet är också att bidra med kunskap om tekniken till andra lärare. Detta är ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjälp av skiktlimning. Processen dokumenterades så att lärare och elever ska kunna använda dem i slöjdundervisningen.

Anhörigvårdare är individer som sjuksköterskan kan träffa på var som helst inom sjukvården. När det är patienten som står i centrum förblir anhörigvårdaren ofta osynlig i detta möte med vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med demensjukdom, samt belysa skillnader mellan män och kvinnor som anhörigvårdare. Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Ett par artiklar innehöll en jämförelse mellan kvinnor och mäns upplevelser, andra handlade om anhörigvården av demenssjuka i allmänhet.

How to use automatically read data to create a method that visually describes how energy is used in a building, the so called energy signature..

Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssätt inom mönsterkonstruktion. Drapering ären klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. När man arbetar med denna teknik är störstfokus på plaggets uttryck och fall. Studien är utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klänning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillämpas en arbetsmetod som innefattar märkning och nedmontering av det draperadeplagget.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek..