I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för Oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för Oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur Oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för Oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för Oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur Oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för Oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för Oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur Oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Årligen kommer det in många önskemål till Trafikverket där bland annat invånare önskar förbättringsåtgärder längs stråk, gator och vägar. Av de önskemål som berör byar som ligger längs med landsvägar handlar många av önskemålen om att invånarna önskar separata gång- och cykelvägar genom byn. Detta på grund av att landsvägen många gånger är den enda vägen som finns för Oskyddade trafikanter att röra sig på genom byn. En åtgärd som Trafikverket relativt snabbt och till lägre kostnad kan utföra är bredare vägrenar. Vilka ökar utrymmet för de Oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur får en hastighetsdämpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vägmiljöer som bredare vägrenar lämpar sig bäst.

I Sverige används nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och användargränssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan Oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat på att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gång har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att även inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets näromgivning samt passagerare ombord. Det som ingår i föreslaget slutkoncept är en varningsstrategi, definierade risknivåer, riskområden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets näromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler är kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivåer.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för Oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för Oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Cirkulationsplatser projekteras oftast in i högtrafikerade miljöer, vilket gör att alla olika delar måste samordnas så att de klarar av de höga flödet, men också skapar en plats som är lättförståelig och lättnavigerad. Det är inte bara de tekniska delarna, såsom refuger och körfältsbredd som måste tas med i beräkningarna, utan vegetation har också en del i att skapa en plats som är vacker, men även är säker för trafikanterna som nyttjar platsen. Det är också viktigt att skapa, i så stor utsträckning som möjligt, en skötselextensiv cirkulationsplats, eftersom det är en utsatt miljö för skötselpersonal att arbeta i. Ändamålet med detta examensarbete har varit att utforska cirkulationsplatsen ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att få ingående kunskap om hur cirkulationsplatser utformas har en litteraturstudie utförts. I denna har allt från cirkulationsplatsen utveckling genom åren, till hur olika delar av cirkulationsplatsen utformas för att skapa en trafiksäker miljö gåtts igenom. Frågeställningar som har använts och besvarats under detta examensarbete är följande: - Vilka delar består cirkulationsplatsen av? - Hur utformar man en säker cirkulationsplats? - Hur kan man garantera de Oskyddade trafikanternas säkerhet? För att kunna skriva ett än mer givande och intressant arbete, genomfördes även en fallstudie.

I detta arbete granskas vägnätet i Gällivare tätort. Avsikten är att belysa den nuvarande trafiksituationen och ge förslag på hur den kan förbättras. Inledningsvis kartläggs de olika trafikslagens behov och anspråk, som sedan jämförs mot varandra. På så vis synliggörs platser och vägavsnitt där behov och anspråk står i konflikt med varandra. Arbetet inriktar sig i första hand på att lösa konflikter i trafikavsnitt där Oskyddade trafikanter (gående och cyklande) blandas med den motorbundna trafiken.

The primary aim of the current study was to gain increased knowledge about drivers' risk experiences. The study was based on questionnaires answered by 30 private drivers and 30 bus drivers, with 50% men and 50% woman in each group. The study revealed no differences, either between men and women drivers with regard to their experience of risk, or between the groups of private and bus drivers. Gambling is common within the private drivers group. Mistakes are common in all groups.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas.

En gatas geometriska utformning är av betydelse för de val vi gör längs en sträcka.Det kanske viktigaste valet är hastighet, vilket är nära kopplat till olyckor och kan påverka en känsla av otrygghet längs gatunätet. Dimensioneringsfaktorerna på det vägnät vi har idag skiljer sig vitt åt, genom varierade gatubredder och korsningsavstånd men även olika högsta tillåtna hastigheter för vägar med samma dimensionering. Hastigheter påverkar människor både direkt och indirekt, och kan ge upphov till mycket svåra skador för den enskilda. I ?Nollvisionen? anges långsiktiga mål som eftersträvas vid svensk transportplanering.

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter.Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning.

Vägverket har ett önskemål om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna användas i detta syfte. Eftersom MMS är en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmängder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss på de bilder som kommer från Vägverkets trafik- och väglagskameror som finns längs våra vägar.Det finns en stor mängd av möjliga tjänster som kan utvecklas, riktade till olika målgrupper och som strävar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av färdsätt, färdväg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan få en insikt om hur det ser ut längs vägen till arbetsplatsen. En annan tjänst är till landsvägspendlaren som kan beställa en bild från en känslig vägsträcka under vintertid.