Upplevelser och effekter av bredare vägrenar, gupp och refuger för oskyddade trafikanter
På landsvägar genom Ullatti, Bondersbyn och Ersnäs
Bredare vägrenarVägrenarGuppRefugerOskyddade trafikanterSäkrare trafikmiljöTrafikmiljöHastighetsdämpande åtgärderVägmiljöFörbättringsåtgärdLandsvägar
Årligen kommer det in många önskemål till Trafikverket där bland annat invånare önskar förbättringsåtgärder längs stråk, gator och vägar. Av de önskemål som berör byar som ligger längs med landsvägar handlar många av önskemålen om att invånarna önskar separata gång- och cykelvägar genom byn. Detta på grund av att landsvägen många gånger är den enda vägen som finns för oskyddade trafikanter att röra sig på genom byn. En åtgärd som Trafikverket relativt snabbt och till lägre kostnad kan utföra är bredare vägrenar. Vilka ökar utrymmet för de oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur får en hastighetsdämpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vägmiljöer som bredare vägrenar lämpar sig bäst. Därför är syftet med det här arbetet att ta fram ett resultat som ska ge rekommendationer och finnas till stöd då bredare vägrenar ska planeras och användas som förbättringsåtgärd på landsvägar genom byar. Det här arbetet inriktar sig i första hand på den upplevda tryggheten och säkerheten av bredare vägrenar för oskyddade trafikanter på landsvägar.För att kunna uppfylla syftet har tre olika sträckor på landsvägar i tre olika byar i Norrbotten studerats. De studerade sträckorna ligger i Ullatti, Bondersbyn och i Ersnäs. Avgränsningen har satts till delar av den sträcka genom byarna som har haft den högsta tillåtna hastigheten på 50 km/h. De studerade sträckorna har efter förbättringsåtgärder fått bredare vägrenar. Vägrenarna har breddats till 1 meter, vilket upplevs vid platsbesöken i de tre byarna har varit ett bra mått för gående. På landsvägar är det därför en bra rekommendation att ha vägrenar på 1 meter för vägbredder på 6,5 - 7 meter. För vägar som är bredare än 7 meter kan en vägren breddas till mer än 1 meter.Vidare har den upplevda tryggheten studerats på sträckorna utifrån de oskyddade trafikanternas upplevelse samt fordonsförares upplevelse av tryggheten med fokus på de oskyddade trafikanterna. Det gjordes därför två platsbesök med noggranna observationer. Det första platsbesöket skedde i mars månad då det rådde vinterförhållanden på vägarna och det andra platsbesöket ägde rum under sommarmånaderna juni och juli då det rådde barmarksförhållanden på vägarna. Under platsbesöket på sommaren gjordes även mätningar av vägen. För att kunna analysera resultatet från observationerna vid platsbesöken fick även invånarna i de tre byarna besvara två enkätundersökningar utifrån hur vägarna upplevdes under vinter- och sommarförhållanden. Även teoristudier har genomförts för att ge en bredare kunskap till planering av förbättringsåtgärder för oskyddade trafikanter. Den här studien har i första hand fokuserat på de bredare vägrenarna, men i svaren från enkäterna visade det sig att de boende i byarna upplevde att det största problemet satt i refugerna. Respondenterna i enkätundersökningen lade också större fokus på guppen och refugerna än de gjorde på den bredare vägrenen. Därför ingår även gupp och refuger i studien. Det visade sig även att det finns ett behov av att stärka kunskapen vad gäller lagar och trafikregler hos de boende i byarna. Vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse och en ökad trygghet och säkerhet hos dem. Fram för allt då de boende vistas längs vägen som oskyddade trafikanter. Kommentarerna i enkäterna visar på en tydlig motsägelsefull kunskap. Kommentarerna I enkätundersökningen visar också på att det krävs ett än hårdare arbete mot åkeriföretagen för att få förare av tunga fordon att köra mer ansvarsfullt och följa de skyltade hastigheterna. Enligt respondenterna visar förarna av tunga fordon dålig respekt och vårdslöshet i trafiken då de inte sänker hastigheten. I vissa situationer medför detta beteende en otrygghet hos såväl oskyddade trafikanter som hos övriga trafikanter som färdas längs vägen.Resultatet av det här arbetet är att det finns olika parametrar som avgör om en bredare vägren är en bra åtgärd. Bland annat har det visat sig att vägmiljön och den omkringliggande miljön har en stor betydelse för den upplevda tryggheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna då den påverkar fordonens hastighet. Det har också visat sig att bredare vägrenar inte ensamt kan få ner hastigheten på förbipasserande fordon utan det krävs någon form av ett hastighetsdämpande komplement för få ner hastigheten. I vissa fall kan vägmiljön vara ett sådant komplement på platser där vägmiljön tydligt talar för att fordonsförare mer eller mindre per automatik sänker hastigheten. I andra fall kan komplementet till en bredare vägren bestå av ett fysiskt hinder eller en annan fysisk åtgärd. Vilka kan ge uttryck i trafiköar, gupp eller refuger, olika former av ITS-lösningar (Intelligenta Transportsystem) eller ATK (Automatisk Trafiksäkerhets Kontroll även kallad hastighetskameror).I Ullatti fungerar bredare vägrenar bäst eftersom bostadshus ligger nära vägen och att vägen slingrar sig fram samtidigt som byn ger en känsla av trygghet och sammanhållning. Det medför att vägmiljön talar om att här kan det finnas olika typer av trafikanter på vägen. Oskyddade trafikanter får också ta plats längs den här vägen. Vilket resulterar i att hastigheten på fordonen sänks automatiskt till något lägre hastigheter än den skyltade hastigheten. Vägmiljön och vägrensmålningen stämmer väl överens, de talar samma språk.Resultatet visar vidare att det finns ett behov av vidare forskning och fler studier inom området om hur oskyddade trafikanter upplever tryggheten och säkerheten på landsbygden.