I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

Ett mönster är uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsätta i all oändlighet. Hållbar antyder långsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap är oändlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att främja hållbar utveckling? Det här kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hållbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hållbar utveckling.

Examensarbetet har genomförts på Preform AB i Laxå. Deras specialitet är legotillverkning av högkvalitativa produkter i tunnplåt, från råmaterial till färdig produkt. Företagets arbete med Lean produktion är i ett tidigt skede och uppgiften bestod i att göra en värdeflödesanalys, som är ett hjälpmedel för att organisera flödet i tillverkningen, på produktgruppen hydraultankar som tillverkas i en mängd olika varianter.Arbetet gick till stor del ut på att förstå och analysera nuläget, för att senare upptäcka och synliggöra förbättringsmöjligheter med ledtider i fokus. Det ska göra företaget mer förberett på att möta kunders behov och vara mera konkurrenskraftiga i en hårt pressad bransch.Resultatet av rapporten bekräftar om arbetet som pågår pekar i rätt riktning och visar var man bör lägga framtida förbättringar. Rapporten kan även fungera som en grund för att motivera samt som beslutsunderlag för ledningen i företaget.

Detta examensarbete på 22,5 hp är en del av mekatronikingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivaren är Valmet AB (tidigare Metso AB) i Hagfors som tillverkar och säljer malsegmentslitdelar för pappersindustri och massaindustri.Projektet behandlar en av de tre formmaskiner som finns på företaget, kallad M01. Formningsmomentet är grunden till gjutresultatet av produkterna och i dagsläget är det för stora variationer på kvalitetsutfall, delvis orsakat av för många frihetsgrader i hur maskinen opereras. Målet är att komma fram till en automatiserad lösning av utstötning av skalhalvor, hålla en jämnare nivå i sandkassen genom nivåmätning samt minska spill vid påfyllningen av sand.En tryckvakt och en ultraljudsgivare användes för att kunna mäta maskinens tillstånd och som styrning användes en extern PLC, Siemens LOGO! utöver den ordinarie PLC:n som används.Resultatet blev en prototyp som tillsammans med ett antal nya sensorer kan göra testmätningar och tillfälligt styra maskinen för att få en anvisning om det kan vara en bra lösning i framtiden. Lösningen ska senare kunna utvecklas fullt ut med bättre sensorer och dess funktioner ska kunna implementeras i den ordinarie PLC:n för att användas i samtliga formmaskiner.Alla lösningar fick inte fullt önskvärt resultat men de är ändå ett steg i rätt riktning.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

I kursplanen för ämnet historia i gymnasieskolan slår skolverket fast att undervisningen i ämnet skall syfta till att ge eleverna en förståelse för olika nationer, länder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolväsendets övergripande läroplan och den värdegrund som förmedlas, vilken lägger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förståelse för olika grupper och deras situation utifrån hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det går att förändra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan även mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella ämnet samt utfört attitydundersökningar i två grupper av elever.

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumenternas hälsa genom att se till att livsmedlen är säkra, syftet innefattar också konsumenternas rätt till informationen om de livsmedel de väljer. I Sverige finns det idag flera olika åsikter om hur kontrollbesök upplevs och uppfattas. En del av åsikterna som företagarna har går isär om hur kontrollpersonerna arbetar, en åsikt är att man numera arbetar åt samma riktning än vad man gjorde förr. Det finns även de som anser att kontrollpersonerna kan verka lite som gratiskonsulter medan andra tycker att de är alldeles för komplicerade och byråkratiska. Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur kontrollbesök uppfattas av livsmedelsinspektörer respektive av restaurangägare, samt hur kommunikationen mellan dessa två uppfattas.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

För att organisationer av idag ska kunna vara framgångsrika, och attrahera och behålla kompetent personal, är en viktig pusselbit att medarbetarna känner sig motiverade till sitt arbete. En definition av ordet motivation lyder: ?det som påverkar styrka, riktning och uthållighet i det mänskliga beteendet?. Ur ett organisationsperspektiv skulle det därför kunna vara av intresse att undersöka vad som påverkar motivationen, för att därmed kunna påverka medarbetarnas beteende. Vad är det då medarbetarna ser skapa motivation, och skiljer sig detta åt beroende på vilken driftsform verksamheten har (intraprenad eller icke intraprenad)? Intraprenad som driftsform förväntas påverka medarbetarnas delaktighet, arbetstillfredsställelse och utvecklingsmöjligheter.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka samband mellan hög ?generell ledlaxitet? och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsgymnastiken.1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsgymnastiken en högre ?generell ledlaxitet? än övriga i samma ålder?2. Har en hög ?generell ledlaxitet? något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster?3.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

Den här studien har haft sin utgångspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i läroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv där metoden inneburitatt räkna förekomsten av kvinnor i de utvalda läroböckerna. För att uppnåsyftet med studien och få svar på frågeställningarna har två förlag studeratsdär utgåvor mot både den aktuella läroplanen Lgr11 och den gamla läroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jämförelser mellande olika förlagen, utgåvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nämna några.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att få en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framträdande resultat är att trotsatt forskningen kommit framåt och även vår samhällsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgåvorna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara anhörigvårdare och att få anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att få en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fått i sin sorgeprocess. Vi ville också få en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. Våra frågeställningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att få anhörigstöd? Vad innebär deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nämnda efterlevandegrupp.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.