Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar den offentliga skolmÄltidsverksamheten. RÄvaror, mat och hÀlsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler Àr nÄgra faktorer som pÄ-verkar dessa verksamheter. PÄverkan sker bÄde pÄ kökspersonalens arbetsvillkor och ocksÄ pÄ sÀttet att organisera mÄltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannÀmnda faktorer. För detta ÀndamÄl har en kvalitativ undersökning gjorts med hjÀlp av telefonintervjuer.

Den svenska sÄgverksindustrin har lÀnge utgjort en industri dÀr tradition mÄnga gÄnger gÄtt före förnyelse. Den hÀr studien visar pÄ ett sÄgverks företag som verkar för att öka företagets marknads- och kundorienteringen.För att möjliggöra kostnadsreduceringar och effektiviseringar i förÀdlingskedjan har företag X, ett större sÄgverksföretag tillsammans med en av sina större trÀindustriella kunder ingÄtt ett fördjupat samarbete. Samarbetet krÀver en helt ny typ av organisering för att företag X ska kunna möta kundens behov. För att kunna sköta och förvalta en affÀrsrelation som beskrivs i studien krÀvs att företagen gÄr frÄn att mötas sÀljare-köpare till att mötas via en bred kontaktyta som inkluderar flera funktioner hos företagen. Den hÀr studien görs pÄ uppdrag av företag X och syftar till att finna en fungerande organisationsstruktur för arbetet mot stora och viktiga kunder ska ske pÄ bÀsta sÀtt.Key Account Management innebÀr en tydlig och strukturerad organisering av företagets marknadsföringsÄtgÀrder mot de stora och viktiga kunderna.

Med termen New Public Management, NPM, vill samhÀllsvetenskapliga forskare beskriva den vÄg av organisationsförÀndringar inom offentlig förvaltning som svept över vÀstvÀrlden de senaste cirka 30 Ären. Den hÀr uppsatsen undersöker hur frivÄrdsinspektörer inom den svenska kriminalvÄrden upplever sin arbetssituation utifrÄn förekomsten av NPM-principer. Fem frivÄrdsinspektörer intervjuades utifrÄn tre temata som Àr kopplade till NPM - mÄl, kontroll och utvÀrdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förÀndrats pÄtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvÄrden och att dessa förÀndringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för sÄvÀl kriminalvÄrdens anstÀllda som för dess klienter.

I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.

Denna undersökning gjordes med tvÄ enkÀter vid Göteborgs Universitet i LÀrarlyftet II. Det var 16 svar pÄ studentenkÀter och 4 svar till lÀrarenkÀter. Undersökningen genomlyser vilka svÄrigheter och utmaningar det finns för vuxna lÀrare som studerar pÄ distans vid sidan av sitt arbete. I studien anvÀndes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har pÄverkat nya lÀrandemiljöers uppkomst.

Dagens samhÀlle prÀglas av ett antal utvecklingstrender. En framstÄende trend Àr den dramatiska tekniska utvecklingen, som stÀller krav pÄ flexibilitet frÄn företagens sida. En annan aspekt av de pÄgÄende utvecklingstrenderna Àr att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förÀndringar har företag i allt större utstrÀckning börjat tillÀmpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förÀndring som uppmÀrksammats under senare tid Àr den som berör den svenska folkhÀlsan.

This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna?s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view. .

E-post gör att det Àr snabbt och lÀtt att kommunicera och anvÀnds dÀrför i allt större utstrÀckning internt inom organisationer. Ibland Àr dock inte e-post den mest lÀmpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam pÄverkar individens arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka ÄtgÀrder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens arbetssituation kan pÄverkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ kringliggande faktorer sÄsom hantering och organisering av e-post.

VÄr studie handlar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan förebyggas utifrÄn ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt inom omrÄdet. UtifrÄn ett klassrumsperspektiv undersöks först och frÀmst elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur svÄrigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser Àr en vÀsentlig ÄtgÀrd för att förhindra att elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istÀllet för att fÄ erfara ?Jag- kan- upplevelser?.

Det hÀr examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt Àr ett vÀrdeladdat ord som sÀllan förknippas med förskolan och skolan. SÀttet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av sÄ vÀl inne som utemiljön. Pedagoger Àr hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gÀller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhÀllets organisering av ansvar, tvÄng och omvÄrdnad i Sverige. Syftet Àr att bidra till en djupare förstÄelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhÀllet och vilka val de stÀlls inför.Med hjÀlp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvÄngsvÄrdens betydelse för narkotikamissbrukarnas sjÀlvidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av ansvariga pÄ myndigheter inom narkotikaomrÄdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar pÄ en djupare förstÄelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvÄngsvÄrden motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer frÄn respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk pÄ institutioner och vi presenterar Àven teorier som anknyter till vÄr undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det Àr sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och sÀker vÄrd ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. PatientnÀrmre vÄrd Àr ett arbetssÀtt som sÀtter patienten och dennes problem och behov i centrum. OmvÄrdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnÀra tiden innebÀr för sjuksköterskan och se vad den innehÄller. Hur mycket tid, totalt, lÀggs ner pÄ patientnÀra tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

SO Àr ett blockÀmne, bestÄende av geografi, historia, religions- och samhÀllsvetenskap, som under de senaste femtio Ären haft en plats i den svenska grundskolan. SO-Àmnets innehÄll, organisering och arbetssÀtt har dock varierat under dessa femtio Är. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma SO-lÀrare ser pÄ sitt Àmne, sin behörighet och pÄ de förÀndringar som Àr pÄ vÀg att ske inom SO-Àmnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att fÄ svar pÄ syftets frÄga har fem SO-lÀrare intervjuats.Studien visar pÄ hur de intervjuade lÀrarna ser positivt pÄ SO-Àmnets blocktanke och gÀrna vill utveckla detta blocktÀnkande. I samma anda visar lÀrarna pÄ en vilja att öka integreringen mellan SO-Àmnet och andra skolÀmnen.

I Sverige genomfördes en vÄg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjÀrrvÀrmeaktörer i mÄnga fall Àr vÀl integrerade med elaktörer pÄverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförÀndringar som skett inom VÀsterÄs och Uppsalas fjÀrrvÀrmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de bÄda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav pÄ affÀrsmÀssighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförÀndringar. De slutsatser som kan dras Àr att bÄda aktörerna har förÀndrats pÄ ett likartat sÀtt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affÀrstyrning.