SammanfattningDenna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förstÄelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nÀmligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. FrÄgestÀllningen som ska besvaras Àr:Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lÀgga grunden för en konsert?Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) pÄ vilken uppsatsen vilar. Deras stÀllningstaganden förstÀrks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer frÄn kyrklig körverksamhet och fyra kommer frÄn verksamhet inom fristÄende körer.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att bÄde lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte Àr dÀrför att utveckla kunskap om och förstÄelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen Àr en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..

This essay examines how non-swedish feminist activists look upon the conditions of their work, in relation to the broader context of womens activism in Sweden. It focuses on relationships between feminist activists and their organisations, on issues of cooperation and also on activists definitions of the concept of feminism. Activists from two different non-swedish womens organisations, both located in Stockholm, have been interviewed. Consequenses of intersections of race, class and gender connected to womens activism have been analysed. Through an intersectional analysis the authour tries to answer questions regarding the positions of womens organisations, relationsships between them, definitions of feminism and the possibilities of cooperations - to shed a light on the power relations of womens organisations in Sweden..

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvÀrd satsning att öka innovationsbenÀgenheten inom företaget. Arbetet har föregÄtts av gedigen planering dÀr man beaktat vÀrdet av vedertagna rÄd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhÄllande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och dÀrmed undgÄr att nÄ majoriteten av företagets medarbetare. Detta fÄr konsekvenser i form av stora svÄrigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör dÀrför diskuteras med syfte att finna en funktion dÀr större vÀrde för hela företaget kan genereras..

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Den svenska sjukvÄrden Àr i stÀdig förÀndring. För att möta de ekonomiska och tekniska krav som stÀlls pÄ verksamheten har sammanslagningar och storsjukhus blivit en vanlig företeelse. NÄgot som har resulterat i en debatt angÄende huruvida detta Àr en lÀmplig organisering av sjukvÄrd. I vÄr undersökning analyserar vi denna debatt och dess aktörer genom att belysa tvÄ genomförda sammanslagningar samt den debatt som förts kring en eventuell omstrukturering av sjukvÄrden inom Region SkÄne. Med hjÀlp av en argumentationsanalys undersöker vi de vÀrdemÀssiga grunder pÄ vilka argumenten Àr baserade.

Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.