Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. DÀrmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen Àr att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet pÄ fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rÄdande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frÄgestÀllning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsÀtt.

Business Intelligence har under de senaste Ären vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i grÀnslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska omrÄdet och sÀrskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frÄgorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte nÄgot specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgÄngspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gÄ in pÄ nÄgon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrÄn 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

Skador pÄ senor Àr vanligt förekommande hos bÄde idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder anvÀnds vid tendinopatier. TvÀra friktioner Àr en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrÀtt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvÀra friktioner Àr att behandlingen stimulerar till en naturlig lÀkningsprocess i vÀvnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vÀvnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla evidensen för behandling med tvÀra friktioner vid tendinopatier.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Uppsatsen ger ett nÀrmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen anvÀnder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. FrÄgorna som uppsatsen besvarar Àr följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier anvÀnder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har mÄnga innebörder och pÄverkar individen pÄ flera sÀtt.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat pÄ ledaren som aktör och inte pÄ den scen dÀr de arbetat. Olika omstÀndigheter och situationer pÄverkar vad en ledare bör, men ocksÄ vad han eller hon kan göra. En av dessa omstÀndigheter eller förutsÀttningar Àr den dÀr ledaren har sina medarbetare pÄ fysiskt avstÄnd, ett ledarskap pÄ distans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ledarskap i en organisation dÀr chefen har sina medarbetare pÄ fysisk distans. Vi Àr intresserade av ledarskapets innehÄll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Dumpstring Àr en handling som innebÀr att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slÀngda saker, sÄsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte Àr att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstÄnd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samt undersöka vilka förutsÀttningar det finns för dumpstringen att vÀxa och mobilisera sig som en motstÄndsrörelse. För att besvara dessa frÄgor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teorier kring motstÄnd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstÄnd mot den rÄdande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhÀllet. Dumpstrarna utmanar grundlÀggande normer i samhÀllet genom att tydligt avvika frÄn dessa.Undersökningens resultatet visar Àven att dumpstrarna gÄr att finna i skÀrningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstÄnd och ett organiserat, kollektiv motstÄnd - en sÄ kallad social rörelse.

SammanfattningArbetslivet förÀndras och i och med det Àven arbetets och organisationernas struktur. Större krav stÀlls pÄ individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det Àr dÀrför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersÀtter denna.Syftet med uppsatsen Àr att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktÀr.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts pÄ det valda företaget. För att fÄ fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjÀlp av metoden ?critical incident?.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag pÄ Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstÄtt som en motrörelse mot avbefolkning och nedlÀggning av företag pÄ landsbygden. MÀnniskorna i den geografiska avgrÀnsningen jag undersökt har tagit problemet i egna hÀnder och startat lokala utvecklingsbolag dÀr lokalbefolkningen köper aktier och Àr pÄ sÄ sÀtt med och bidrar till utveckling pÄ landsbygden. Bolagens syfte Àr att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjÀlp av tre begrepp, samhÀllsentreprenörskap, organisation och nÀtverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar pÄ ett unikt sÀtt med tre viktiga begrÀnsningar inskrivna i bolagsordningen, begrÀnsad röstrÀtt, begrÀnsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieÀgarna fÄr ut av att Àga aktier Àr inte möjligheten till vinstutdelning pÄ aktier, istÀllet Àr det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Arbetslivet förÀndras och detta leder till förÀndringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sÀtt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrÄgor.  Dessa nya sÀtt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förstÄelse för hur HR- funktionens utformning pÄverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation dÀr HR-stödet bygger pÄ ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer pÄ Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredstÀllande HR-stöd frÄn expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för bÄde chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nÄ syftet anvÀnds chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsomrÄden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag Àr ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillvÀxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fÄtt utsÄ mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svÄrförstÄdd. UtmÀrkande för matrisorganisationer Àr förekomsten av dubbelt chefskap det vill sÀga att anstÀllda har tvÄ likstÀllda chefer och ovan nÀmnda ansvarsomrÄdena mÄste dÀrför delas upp.

Reumatoid artrit Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar mÄngaomrÄden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemÀstra sjukdomen anvÀnds olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger pÄ en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen krÀver att individen anpassar sig inom livets allaomrÄden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpÄverkas och anpassas för att individen ska kunna Ätertakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamÄnaden Är 1995 samt införandet av den andra pappamÄnaden Är 2002. Vidare Àr syftet att jÀmföra de bÄda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förÀndrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter Ären 1994-1996 samt Ären 2001-2003. För att utlÀsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin anvÀnds en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak Àr tre diskurser som Àr rÄdande vid de jÀmförda tidpunkterna: jÀmstÀlldhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Bakgrund: Ronden Ă€r det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna fĂ„ optimal omvĂ„rdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden pĂ„-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och lĂ€kare. Aktu-ella frĂ„gestĂ€llningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i sĂ„ fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehĂ„llsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.