För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämning och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Syftet med examensarbetet är att ge förslag på åtgärder för att förbättra kommunikationen avseende arbetsmiljöarbetet mellan projektering och produktion samt att undersöka eventuella skillnader i arbetsmiljöarbetet mellan olika entreprenadformer. För att genomföra studien användes intervjuer och litteraturstudie som metod.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma en multifunktionell träningslokal, där rummet ska fungera optimalt under både livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. Målsättningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rätta förutsättningarna och möjligheterna för såväl ledare som deltagare.  Arbetet har utgått ifrån den multifunktionella träningslokalen Lilla Hallen på Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrågat en ny designlösning. Detta för att träningslokalen är i behov av att förstärka sitt syfte på ett kommunikativt och strukturerat sätt samt kunna bidra i konkurrensen med andra träningsanläggningar.Studien har baserats på teorier kring uppmärksamhet, gestaltlagar, färg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt.

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade unionshould organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this newphenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen.

Som snart nyutexaminerade väcktes vårt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare är på arbetsmarknaden idag. Enligt en enkätundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansåg över 80 % av studenterna att de har en tillräcklig eller mer än tillräcklig kompetens i förhållande till sina arbetsuppgifter. Däremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsägelsefulla och vi önskar därför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse kring vilka föreställningar som är framträdande i arbetsgivares krav på personalspecialisters kompetens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ?Nya Vi Föräldrar? framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt.

The objective of this thesis was to examine and analyse how various directors within old-age care, the resident-coordinator, nursing-staff, and the dementia-team apprehend the organisation of dementia nursing homes in the municipality. Our questions were the following:How important is it that the care-receivers are examined and diagnosed?Do the respondents experience difficulties with non-differentiated dementia nursing homes?Which are the advantages and disadvantages for care receivers/patients and nursing-staff if dementia care homes are differentiated according to the care-receivers dementia diagnosis and phase of illness?Are there alternative solutions to the way the municipality organise the residence for carereceivers today that might improve the situation for care-receivers/patients and nursing-staff?How does cooperation or the lack of it mint the conditions for care in dementia nursing homes?Which goals does the municipality have for the organisation of dementia care?Our approach was a qualitative method consisting of interviews to answer the objective of this thesis and our questions. Our findings are supported by a sociological analysis of organisations. Our findings show that there is a conflict of interest between the principle of permanent residence which imply that the care-receiver should not have to move against her or his will and between the use of differentiated dementia nursing homes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring användningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet är även att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi använt oss av kvalitativ undersökning genom enkäter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill säga sådant som rör portfolions syfte, innehåll, verktyg och arbetssätt.

Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden är exempel på olika faktorer som omnämns i diskussioner kring patientsäkerheten på akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frågor utifrån sjuksköterskornas egna upplevelser på en akutmottagning i Storstockholm. Vad är det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsäkerhetsrisker? Finns de? Och i så fall vilka är de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsäkerhet på en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats på aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist på akutmottagningen medan samtliga menade att väntetiderna för patienterna inte är patientsäker.