VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det Àr först dÄ de kan bli jÀmstÀllda med mannen. Kvinnors sÀrorganisering har alltid vÀckt olika starkt motstÄnd frÄn samhÀllet beroende pÄ vilka frÄgor och Àmnen kvinnor vÀljer att grunda sin organisering pÄ. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig sÀrorganisering som ges i form av en kvinnokurs pÄ en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att trÀffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.PÄ vilket sÀtt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som gÄr pÄ kursen sÀtts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frÄgestÀllningarna sÀtts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar pÄ hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsÀttning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Den statliga sjöfarten idag Àr ett omrÄde med mÄnga inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det Àr Àven svÄrt att se hur vÀl organiseringen av den statliga sjöfarten Àr uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten Àr vid en kris, hur vÀl kraven för maritim sÀkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim sÀkerhet pÄ den statliga sjöfarten. Empirin Àr i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som Àr stÀllda pÄ respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte Àr optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim sÀkerhet uppfylls, men förbÀttringspunkter föreligger. En slutsats Àr att en nÀrmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa mÄnga av de problem som idag existerar.

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestÄtt av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser dÀribland de tillgÀngliga databaserna vid LuleÄ Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Denna uppsats Àr en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och pÄ mer kollektivt organiserad nivÄ. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser pÄ möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna gÄr tillvÀga för att hÀvda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begÀr och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de anvÀnder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Business Intelligence har under de senaste Ären vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i grÀnslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska omrÄdet och sÀrskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frÄgorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte nÄgot specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgÄngspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gÄ in pÄ nÄgon specifik lösning.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

AbstractOne of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities.This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har förÀndrats i takt med att vÀlfÀrdssamhÀllet har byggts ut sedan andra vÀrldskriget. Trender och modeller har pÄverkat styrning och organisering vilket har fÄtt konsekvenser för arbetets utformning för dem som Àr verksamma inom omrÄdet. Denna studie har, med hÀlso- och sjukvÄrdens förÀndring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förÀndrats i organisationen Landstinget i Uppsala lÀn under drygt trettio Är. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lÄng tid. Studien har lett fram till följande slutsatser:Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala lÀn har under drygt trettio Är gÄtt frÄn att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion.