Sök:

Sökresultat:

988 Uppsatser om Organisatoriska skäl - Sida 8 av 66

Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

LÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin : Om du inte kan nÄgot annat kan du alltid fÄ jobb pÄ sÄgen

Syftet med studien var att undersöka lÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin. Forskningsansatsen utgick frÄn en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgÄngspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivÄn inom sÄgverksbranschen.

Att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd : Litteratur?versikt

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Employer branding : En studie av ?The Employer Brand Mix?

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring : exemplet HyresbostÀder

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring : - exemplet HyresbostÀder

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

Resursstöd vid internationalisering : Fallstudie av S.B.E. Svensk Brikettenergi AB

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess gÄr det att identifiera ett behov avresursstöd frÄn moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det Àr svÄrt att finna svarpÄ vilka resurser som avses med detta stöd med hjÀlp av den forskning som finns inom deberörda omrÄdena. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.

?Alla vill inte vara med? En studie om förutsÀttningar för delaktighet vid förÀndringsarbete i en svensk grossistverksamhet

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar fördelaktighet anstÀllda i en svensk grossistverksamhet har vid förÀndringsarbete. För att uppnÄsyftet har dessa forskningsfrÄgor anvÀnts: ?Hur ser anstÀllda i en grossistverksamhet pÄdelaktighet i förÀndringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsÀttningarna för delaktigheti förÀndringsarbete ut för anstÀllda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvÄrandeomstÀndigheter och förhÄllningssÀtt för delaktighet finns hos anstÀllda igrossistverksamheten??. För att besvara frÄgorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförÀndringar och livsmÄl anvÀnts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

"Inte mitt jobb". Sjuksköterskors upplevda hinder i samband med kommunikation med patienter om sexualitet.

Den teoretiska utgÄngspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvÄrdnadsteorier med fokus pÄ kommunikation. Travelbee menar att det Àr sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hÀlsa med patienten. I litteraturen framkom att det Àr sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlÀgga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom omrÄdet.

HÄllbart chefskap ? en kartlÀggning av pÄverkansfaktorer för ett hÄllbart chefskap

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering - en litteraturstudie

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvÄrden beror pÄ bristande följsamhet till befintliga sÀkerhetsrutiner samt pÄ att vÄrdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstÀnk i ögon, mun eller nÀsa samt genom stick- och skÀrskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvÄrdnadsarbetet innebÀr att han/hon ska utarbeta standarder för omvÄrdnad och en arbetsmiljö som frÀmjar sÀkerhet och vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade tvÄ huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.

Stora och smÄ Entreprenörers positionering pÄ en jÀrnvÀgs- marknad under avreglering

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förstÄelse för avregleringen av jÀrnvÀgsindustrin och dess tvÄ ingÄende organisatoriska fÀlt, tÄgfÀltet och jÀrnvÀgsfÀltet. Denna avreglering Àr just nu en högaktuell företeelse med tanke pÄ följande tvÄ hÀndelser: TÄgoperatören SJ AB:s ensamrÀtt att utföra persontrafik pÄ kommersiell grund pÄ det statliga jÀrnvÀgsnÀtet har helt nyligen upphÀvts, vilket innebÀr att det successivt kommer att bli fler tÄgoperatörer pÄ det svenska jÀrnvÀgsnÀtet.Den 1 januari Är 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.  Mot bakgrund av ovanstÄende har jag valt att djupare studera jÀrnvÀgsfÀltet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har Àven försökt förstÄ hur fÀltets aktörer, och frÀmst dÄ entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhÄllandena inom fÀltet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fÄtt en mycket bra bild av hur fÀltets aktörer anpassar sig till de omvÀrldsförÀndringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstÄr samt vilka utmaningar som vÀntar. Jag tycker mig ha gÄtt i mÄl med min uppsats genom att jag har fÄtt svar pÄ mina forskningsfrÄgor och fÄtt en bild av hur fÀltets aktörer ?tÀnker?.

Skapar traineeprogram konkurrensfördelar?

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->