Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Affärssystemportaler, en affärssystemkomponent som är populär bland större företag, används ofta för att effektivisera inom olika organisatoriska processer. Eftersom en utarbetad metodik för att utvärdera hur affärssystemportaler effektiviserar organisationer saknas, har denna studie haft som syfte att forma en sådan utvärderingsmetodik. Metodiken är baserad på ett etablerat ramverk för utvärdering av organisatorisk effektivitet som sedan blivit anpassat till affärssystemportaler genom användandet av ämnesrelevant teori. Studien innefattar även ett test av utvärderingsmetodiken genom en praktiskt genomförd utvärdering av en affärssystemportal, vilket varit vårt andra syfte. Genomförandet samt resultatet av denna utvärdering ligger sedan till grund för en diskussion där metodikens framgång utvärderas.

Sverige ligger i topp på jämställdhet inom många områden. Dock inte när det gäller toppchefer i näringslivet. Andelen kvinnor i ledningsgruppen på de femtio största bolagen i Sverige var 2008 endast två procent. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur rekryteringen av toppchefer går till samt ta del av rekryteringskonulternas upplevelser kring snedfördelningen av kvinnor och män på dessa positioner. En kvalitativ undersökning har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med rekryteringskonsulter.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvården i Norrbotten mellan åren 1922- 27. Undersökningen har omfattat de områden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tänkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens läns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har ägt rum genom en kvalitativ analys av de årsberättelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsår. Vid undersökningen framträdde särskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhärbärgen på mindre orter samt de initiativ som togs till förbättrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kända.

Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom äldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. Utifrån mitt empiriska material, tidigare forskning och andra källor verkar gränsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefär 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende på vilka organisatoriska förutsättningar som råder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjälp.Offentlig sektor är uppbyggd utifrån en hierarkisk modell där enhetschefen ofta är det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta både av besparingskrav då Sverige befann sig i en lågkonjunktur, men också som en konsekvens av ädelreformen.