Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat?Försvarsmaktskvalitet?, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förÀndra organisationen till attbli mer förÀndringsbenÀgen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förÀndringsarbete och kan dÄ undersökas som ett exempel pÄ det.Men Àr det ett framgÄngsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mÀtapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Idag finns knappt nĂ„gon produktion av klĂ€der kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lĂ€gga ner produktion i hemlandet beror framför allt pĂ„ de höga kostnaderna. LĂ€nder i öst, kan idag tillverka klĂ€der med likvĂ€rdig kvalitet och med ledtider som stĂ€ndigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlĂ€gga sin produktion dĂ€r istĂ€llet.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sĂ„dan förĂ€ndring. Studiens syfte Ă€r istĂ€llet att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedlĂ€ggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som dĂ„ fanns i Sverige, och flyttade den till lĂ€nder i öst.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslÀrare och modersmÄlslÀrare har pÄ kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter som de anser finns pÄ vardaglig basis i skolan. Jag ville Àven undersöka lÀrarnas syn pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet. De frÄgestÀllningar som behandlas i examensarbetet Àr följande. Vilken syn har lÀrarna pÄ kollegial samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare? Vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter för samverkan ser lÀrarna? Hur ser lÀrarna pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr samtliga lÀrare varav fyra stycken Àr klasslÀrare och tre stycken Àr modersmÄlslÀrare.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

InledningI grundsÀrskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsÀttningar för kommunikation och samspel ibland Àr vitt skilda frÄn varandra. Hur kan lÀrare som arbetar i skolan möta grundsÀrskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall pÄ individens rÀtt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet Àr att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsÀrskola med efterföljande analys, komma fram till barriÀrer och andra faktorer som kan försvÄra eller utveckla delaktighet i grundsÀrskolans undervisning. TeorierArbetet med studien Àr inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lÀrandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen bestÄr av observationer i tvÄ klasser, tvÄ fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang pÄ skolan Àr ofta knuten till grundsÀrskolans lokaliteter och miljö.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.