FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, frÄn och med hösten 2006, antalet studerande frÄn cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende pÄ att 40 studerande inte Àr tillrÀckligt mÄngaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagslÀget finns det nio profileringar att vÀljamellan: - sÀkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken Àr planerad att genomföras, samt pÄ vilket sÀtt logistikgenomförandet har förÀndrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byrÄkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de tvÄ fallen med PansarterrÀngbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de tvÄ analyserade fallen.

ProblemomrÄde Att kunna lÀsa och förstÄ vad man lÀser Àr viktigt för att man som elev ska nÄ framgÄng i skolans alla Àmnen. Det Àr ocksÄ fÀrdigheter som Àr nödvÀndiga för att delta i samhÀlles demokratiska processer. I vÄr digitaliserade vÀrld Àr skriftsprÄket viktigt och de allra flesta arbeten förutsÀtter en god lÀsförmÄga. I skollagen stÄr det att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur anvÀnder dÄ pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen? Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolÄren, uppfattar stöd och tidiga insatser för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

I forskningen har organisatoriskt lÀrande uppmÀrksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lÀrandet pÄverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer Àr. Organisatoriskt lÀrande styrs av det individuella lÀrandet vilket dÀrför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lÀrandet lÀggs oftast pÄ organisationens ledare och för ledares individuella lÀrande Àr reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. DÀrför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer pÄverkat ledares lÀrande och bidragit till det individuella och organisatoriska lÀrandet.

Revisorer upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Med hjÀlp av revision kan information som redovisningsskyldiga lÀmnar ut erhÄlla en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade nÀrmare bestÀmt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt för att genomföra denna kvalitetssÀkring kan variera och har debatterats. Ett inslag Àr att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher pÄ grund av att dom torde ha upptÀckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Intresset för Àmnet vÄrdhygien vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen dÄ vi uppmÀrksammade att vÄrdpersonalen pÄ avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. VÄrdrelaterade infektioner berÀknas drabba en av tio patienter. MÄnga av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals följsamhet gÀllande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes dÀr tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.