AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess gÄr det att identifiera ett behov avresursstöd frÄn moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det Àr svÄrt att finna svarpÄ vilka resurser som avses med detta stöd med hjÀlp av den forskning som finns inom deberörda omrÄdena. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar fördelaktighet anstÀllda i en svensk grossistverksamhet har vid förÀndringsarbete. För att uppnÄsyftet har dessa forskningsfrÄgor anvÀnts: ?Hur ser anstÀllda i en grossistverksamhet pÄdelaktighet i förÀndringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsÀttningarna för delaktigheti förÀndringsarbete ut för anstÀllda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvÄrandeomstÀndigheter och förhÄllningssÀtt för delaktighet finns hos anstÀllda igrossistverksamheten??. För att besvara frÄgorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförÀndringar och livsmÄl anvÀnts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Den teoretiska utgÄngspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvÄrdnadsteorier med fokus pÄ kommunikation. Travelbee menar att det Àr sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hÀlsa med patienten. I litteraturen framkom att det Àr sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlÀgga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom omrÄdet.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvÄrden beror pÄ bristande följsamhet till befintliga sÀkerhetsrutiner samt pÄ att vÄrdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstÀnk i ögon, mun eller nÀsa samt genom stick- och skÀrskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvÄrdnadsarbetet innebÀr att han/hon ska utarbeta standarder för omvÄrdnad och en arbetsmiljö som frÀmjar sÀkerhet och vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade tvÄ huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förstÄelse för avregleringen av jÀrnvÀgsindustrin och dess tvÄ ingÄende organisatoriska fÀlt, tÄgfÀltet och jÀrnvÀgsfÀltet. Denna avreglering Àr just nu en högaktuell företeelse med tanke pÄ följande tvÄ hÀndelser: TÄgoperatören SJ AB:s ensamrÀtt att utföra persontrafik pÄ kommersiell grund pÄ det statliga jÀrnvÀgsnÀtet har helt nyligen upphÀvts, vilket innebÀr att det successivt kommer att bli fler tÄgoperatörer pÄ det svenska jÀrnvÀgsnÀtet.Den 1 januari Är 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.  Mot bakgrund av ovanstÄende har jag valt att djupare studera jÀrnvÀgsfÀltet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har Àven försökt förstÄ hur fÀltets aktörer, och frÀmst dÄ entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhÄllandena inom fÀltet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fÄtt en mycket bra bild av hur fÀltets aktörer anpassar sig till de omvÀrldsförÀndringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstÄr samt vilka utmaningar som vÀntar. Jag tycker mig ha gÄtt i mÄl med min uppsats genom att jag har fÄtt svar pÄ mina forskningsfrÄgor och fÄtt en bild av hur fÀltets aktörer ?tÀnker?.

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

Bakgrund: Budget har anvÀnts som planerings- och styrverktyg av svenska företag sedan 50-talet. Budgetens effektivitet har de senaste Ären varit omdiskuterat. Industridesign Àr ett begrepp som anvÀnts sedan 40-talet, dÄ en uppdelning gjordes mellan konstruktion och design. Det har i studier visats att industridesign leder till ett ökat ekonomiskt vÀrde för företag, samtidigt visar budgetstudier att företag bör budgetera för aktiviteter som Àr vÀrdeskapande. Detta till trots finns det lite forskning som behandlar budget och industridesign tillsammans.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt pÄ listan över yrken som har den sÀmsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress pÄverkar omvÄrdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt dÀr 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehÄllsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande ÄtgÀrder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lÀrandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gÀller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de Àldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsÀttningar gÀllande de sociala och lÀrande situationerna beroende pÄ förskoleklassens organisatoriska hemvist..