Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär att vårda och ge omvårdnad till kritiskt sjuka personer i en högteknologisk miljö. Etiska svårigheter av olika slag och komplexitet hör till vardagen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av etiskt svåra situationer inom professionen. Datainsamling gjordes via fokusgruppintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

Synen på ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste åren förändrats från att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebär att det inte längre är företagets immateriella resurser som är företagets främsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anställda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte längre självklart för ett företag att tillhandahålla alla tekniska lösningar till sina produkter på egen hand. Då konkurrensen från lågkostnadsländerna dessutom ökar ställer detta nya krav på västvärldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

I denna undersökning studeras ett reservdelsflöde inom eftermarknad ur ett organisatorisktperspektiv. Reservdelen glidskenan på Atlas Copcos borriggar fungerar som fallstudieobjekt. Glidskenan är en tunn stålprofil, som mäter mellan två och åtta meter och skyddar matarbalkarna på ovan- och underjordsborriggar mot slitage. Vår uppdragsgivare Atlas Copcos Shared Distributionscenter (i fortsättningen DC) upplever problem i flödet av glidskenor. Glidskenan är skrymmande och svår att hantera, förpacka och transportera och flödet flyter inte effektivt.

I takt med att allt fler människor spenderar allt mer av sin tid i virtuella världar har efterfrågan på virtuella föremål växt i explosionsartad takt. Den ökade efterfrågan har i sin tur föranlett ett marknadsmässigt genomslag för virtuella objekt, en växande kategori människor anser det inte längre vara en främmande tanke att betala riktiga pengar för overkliga objekt. Att virtuella föremål erhållit ett reellt värde har dock samtidigt skapat en ny rättslig konfliktyta; när man har betalat tusentals kronor för sitt virtuella svärd ligger det nära till hands att man efterfrågar samma egendomsskydd som för ett riktigt svärd. Juridiken har emellertid inte hunnit ikapp verkligheten. I dagsläget hanteras virtuella föremål endast som en integrerad del av de olika program som utvecklare av virtuella världar tillhandahåller.

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Empowerment är inom Service Management ett begrepp för att ge personalen större handlingsfrihet att skapa värde tillsammans med kunden, med intentionen att förbättra servicen. Managementlitteraturen inom fältet empowerment tenderar dock att ge en stel och fragmentarisk bild av processen. Eftersom människonära tjänster ställer höga krav på personalen att vara stark i utförandet av tjänsten, som bygger på nära och ömsesidiga relationer samt kräver anpassning, torde empowermentprocessen kunna tillämpas och tydliggöras i denna kontext. Syftet med denna studie är därmed att undersöka empowerment i människonära tjänster utifrån ett ledarskapsperspektiv, för att dels visa på hur en ledare kan skapa förutsättningar för empowerment i människonära tjänster och dels försöka bidra till en tydlig och rättvisare bild av empowermentprocessen. Den huvudsakliga frågeställningen som behandlas utifrån ett ledarskapsperspektiv är följande: Hur kan empowermentprocessen förstås och beskrivas i en verksamhet som tillhandahåller människonära tjänster? För att kunna svara på detta har en litteraturstudie på området empowerment gjorts, samt observations-, enkät- och intervjustudier på vårdboendet Blombuketten, en verksamhet som tillhandahåller människonära tjänster och har rykte om sig att ha ett bra arbetsklimat.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden.Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Arbetet med mångfald utgår från diskrimineringslagstiftningen för att säkerställa attorganisationer bedriver ett aktivt mångfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frågan är genom att utfärda en mångfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnå lagens intentioner. Mångfaldsplanen utfärdas oftapå central nivå men praktiseras på lokal nivå. Ett vedertaget dilemma är det glapp somkan uppstå mellan policy och praktik.

Syftet med denna uppsats är att granska ett stort antal genomförandebeskrivningar i Norrbotten för att få goda exempel på genomförandebeskrivningar samt hitta brister i beskrivningar som kan rättas till. Syftet är också att genom en enkät- och intervjustudie dra lärdom av och tillvarata erfarenheter från yrkesverksamma planförfattare, lantmätare och exploatörer som arbetat med genomförandebeskrivningar.Det kan konstateras att syftet har uppfyllts och att ett positivt mervärde har uppnåtts. Det positiva mervärdet är att arbetet tagit fram en mall över hur de organisatoriska frågorna kan skrivas. Granskningen har genomförts på ett förhållandevis stort antal beskrivningar och ett flertal av granskningsfrågorna har varit tillämpbara på en majoritet av beskrivningarna. Detta har lett till ett lågt bortfall vid granskningen.

Problemformulering: Är ett Resursbaserat synsätt till gagn för bemanningsföretag. Andra viktiga aspekter som vi vill ha svar på är hur kritiska resurser skapas, vidareutvecklas, och skyddas för att ge så stor överavkastning åt företaget som möjligt. Vidare undrar vi hur HRM-frågor och kunskapshantering är förenliga med det Resursbaserade synsättet. Frågan vi vill ha svar på är alltså huruvida det Resursbaserade synsättet är lämpligt för att analysera om ett företag kan skapa sig varaktiga konkurrensfördelar och om en fallstudie skulle kunna hjälpa oss att tydliggöra det? Syfte: Syftet med vårt arbete är att genomföra en undersökning av det Resursbaserade synsättet genom en fallstudie av ett kunskapsintensivt företag inom bemanningsbranschen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa.Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.