I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne. Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter vÀljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler pÄ sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning samt en kompletterande textanalys av inlÀgg skrivna pÄ Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser Àr socialisering, samvÀrdeskapande, lÀrande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth Àr de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jÀmförelse med lÀrande och samvÀrdeskapande.

The aim of this work is to gain understanding of how predictions and images of future are created and maintained and how they are changed in society. An interdisciplinary approach to cultural and social aspects is used to examine how collective images about future are created. The distinction between collective images and private images is problematised. The subject matter is extracted from a previous explorative examination about Do It Yourself and OpenSource culture which are concepts of collective learning. That work is described in the foreword.The question ?How is a collective image about the future created?? is central for this paper.The interdisciplinary approach is a cross reference synthesis of philosophies, educational studies, film studies, strategicstudies and future studies.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva anvÀndargrÀnssnitt? pÄ djupet. En teorisyntes om vad intuition Àr och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frÄgas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva anvÀndargrÀnssnitt. Resultaten frÄn undersökningen stÀlls dÀrefter i relation till det teoretiska materialet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, varför ett företag som verkar pÄ en monopolmarknad under starkt reglerade former, vÀljer att genomföra förÀndringar som leder till att de nÀrmar sig en marknadsorientering pÄ ett sÀtt som om de hade verkat pÄ en konkurrensutsatt marknad. Vi anvÀnder oss av den kvalitativa metoden, den abduktiva ansatsen med ett teorigenerande syfte. VÄ empiri bestÄr av intervjuer med respondenter frÄn fallföretaget Apoteket, Ärsredovisning och andra tryckta kÀllor. Genom att tolka empirin genom de teoretiska perspektiven som bestÄr av marknadsstrategiska teorier, konkurrensfördelar, resourced based view, förÀndringar som leder till paradigmskifte, förÀndringar som processer, interna och externa drivkrafter, förÀndring som nyckel till framgÄng har vi kunnat uppnÄ vÄrt syfte. Slutsatsen Àr att av de olika förÀndringarna Apoteket infört har vi kunna utlÀsa att de starkaste anledningarna till Apotekets förÀndringar Àr tidens anda och hot om avreglering.

Manga foretag star idag infor beslutet om att infora centrallager eller ej. Trenden mot en centraliserad verksamhet har pekat uppat under en relativt lang tid nu, men vart och ett av de foretag som overvager fragan maste se till sina forutsattningar och behov. Langt ifran alla ar mogna for ett centrallager, en stor forandring i organisationens struktur kravs for att dra nytta av en centralisering.Gardin & Persson AB (GP) ar ett foretag med mer an 100-ariga anor i Jamtland, dar huvudbutiken ligger i Ostersund med en filial i Stromsund. De senaste aren har koncernen expanderat i Vasterbotten med en butik i Umea och en i Ornskoldsvik. De har ocksa kopt in affarssystemet SAP (System Application Products) for att enklare lanka samma information mellan koncernens bolag.

Bakgrund: I dagens nÀringsliv dÀr nationella och internationella företagsförvÀrv tillhörvardagen har due diligence-analysens relevans ökat tillsammans med antaletundersökningsmoment. Företagens ansvar vad gÀller samhÀllsansvar och korruptionsfrÄgordebatteras stÀndigt i samhÀlle och media vilket bidragit till att CSR-due diligence och thirdparty-due diligence uppkommit som nya granskningsmoment vid företagsförvÀrv. Utöverdessa har M&A-försÀkringar uppstÄtt som en reaktion pÄ förvÀrvens allt komplexareriskanalyser och garantiklausuler.Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med studien Àr att beskriva hur due diligence-trendersprids och undersöka i vilken utstrÀckning trenderna CSR- och third party-due diligence samtM&A-försÀkringar praktiseras av svenska förvÀrvsaktörer. För att uppnÄ syftet kommerföljande forskningsfrÄgor att undersökas och besvaras: Vilken genomslagskraft har deidentifierade trenderna uppnÄtt enligt aktörer pÄ den svenska förvÀrvsmarknaden? Vilkafaktorer och aktörer Àr mest bidragande till spridning av nya due diligence-trender?AvgrÀnsningar: Uppsatsen undersöker den svenska förvÀrvsmarknaden med fokus pÄspridning och anvÀndning av tre utvalda due diligence-trender.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Dagens företagande innebÀr i en allt större utstrÀckning arbete i projektform.Denna förÀndring har skett i en ökande takt och studier visar att projektportföljen i enorganisation kan vÀxa med sÄ mycket som 50 % per Är (Deloitte, 2006). Konsekvensen har blivit att mÄnga företags projektorganisationer inte har anpassat sigtill ökningen av antalet projekt och en formell metodik för att vÀrdera projektkandidatersaknas ofta. Detta medför att vÀrdefulla resurser hamnar i ?fel? projekt.Portföljstyrning, eller Project Portfolio Management, bildar den vÀrdefulla bron mellantraditionell verksamhetsstyrning och projekthantering. Denna förvaltning möjliggörmaximering av projektens bidrag till företagets totala framgÄng (Levine, 2008).

AnvÀndarutveckling, det vill sÀga att anvÀndare utvecklar egna IT-verktyg, Àr en form av systemutveckling inom organisationer som kan fÄ en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, dÀr anvÀndaren utvecklade egna verktyg för att underlÀtta bÄde smÄ och stora rutinuppgifter. Studien bygger pÄ tre fall i den valda organisationen dÀr utvecklarna intervjuades för att ge sin syn pÄ hur anvÀndarutvecklingen förhÄller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket Àr utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade ocksÄ pÄ vilken typ av vÀrde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling frÀmst genom att förbÀttra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar vÀrde för anvÀndare genom att ge dem möjlighet att fokusera pÄ mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar ocksÄ vÀrde för utvecklarna som kan fÄ att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Det grundlÀggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken Àr att hantera de motstridiga kraven frÄn dels arbetsgivaren och dels kraven frÄn klienterna. I interaktionen med klienterna har de anstÀllda en rad uttalade eller outtalade förvÀntningar pÄ hur de ska agera, vilket innebÀr att det i arbetet ingÄr att hantera och styra bÄde sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte Àr dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget pÄverkar hur de anstÀllda hanterar de motstridiga krav de stÀlls inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna fÄr för de anstÀllda. UtifrÄn en kvalitativ ansats har detta undersökts pÄ FörsÀkringskassans kundtjÀnst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anstÀllda anvÀnder sig av framförallt Àr processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell pÄverkan över utfallet av denna Àven den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet fÄr för de anstÀllda..

This examination work aims to describe how a supply chain around the biggest pellets factory in Sweden will be configured in a logistic perspective. The plant and associated infrastructure are in the building phase and will have production start on the 2 November 2009. The key question that is set in this examination work is to recognize the logistic processes which are essential for an effective flow of materials and information that link the source of supply with the ultimate customer. In order to get the answer, a flowcharting of these supply chain processes is required for understanding the pipeline activities such as input and storage of raw material, the production system and the output of pellets to the customers. The basis for this supply chain map is a model-based representation of these logistic processes and activities that are involved around the pellets factory.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.