Affärssystem har blivit allt vanligare i Organisationer och framhålls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka Organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock på att affärssystem både kan öka och minska flexibiliteten för Organisationer. Få empiriska studier har genomförts vad gäller affärssystems påverkan på Organisationers flexibilitet och forskningen är splittrad vad gäller affärssystems påverkan på flexibiliteten för Organisationer. Syftet med denna uppsats är att illustrera och förklara hur ett affärssystem påverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förändringsmodell.

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för Organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för Organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschOrganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska Organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska Organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande Organisationer.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala Organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala Organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Vi lever i en värld där förändringar ständigt sker vare sig det gäller individen eller naturen, men även Organisationer måste göra förändringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag använder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förändringsprocesser sker olikartat beroende på olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..

I denna uppsats undersöker vi ifall det är möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att använda sig av utvalda strategimodeller som används inom ett vinstsyftande företag. I vår uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. Primärdatan består av intervjuer med representanter från Röda Korset samt internt material från Röda Korset Sverige. Sekundärdatan består av facklitteratur, artiklar om ideella Organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi använt oss av diverse metodlitteratur.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra Organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad Organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande Organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande Organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande Organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande Organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande Organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

En fallstudie gjord med två mansdominerade Organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i Organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på Organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i Organisationer - en analys av hur fyra Organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade Organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom Organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade Organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.

Organisationer är beroende av ledare och medarbetare. I yrken som berör andra människor har kommunikation och bemötande stor betydelse och kräver vissa egenskaper hos personalen. Där möten med andra sker uppstår ibland konflikter. Studien omfattar både en kvalitativ och en kvantitativ del. Syftet med studien var att studera ledare och medarbetares upplevelse och hantering samt konsekvenser som kan uppstå i samband med konflikter.  En intervjustudie med tre ledare och en enkätstudie med 59 medarbetare genomfördes i tre Organisationer som har sin verksamhet inom LSS.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna Organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till Organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa Organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika Organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla Organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur Organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande Organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.