Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras..

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i både i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa två är en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra åren och mänsklig påverkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att säkra de kvarvarande laxbeståndens fortlevnad krävs förståelse för vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under åren 2008-2013 fångades vandrande laxsmolt i Sävarån som mynnar i Bottenviken.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans läroplan, Lpfö 98 framgår det att barnen ska få kunskaper om hur de ska värna om miljön och en Hållbar utveckling. Som förskollärare är det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvärld och Grön Flagg är ett sätt att låta barnen möta detta i tidig ålder.Fem pedagoger som är verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser på certifieringen och hur den fungerar. När intervjusvaren ställdes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mål uppfylldes till största del och pedagogerna hade en väl fungerande Grön Flagg-verksamhet..

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ?på tåget?. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar.

Motivationsskapande åtgärder är avgörande för de anställdas nöjdhet inom organisationen. Vad som motiverar de anställda varierar från individ till individ. Vårt resultat visar att det existerar ett samband mellan de anställdas nöjdhet och hur väl organisationens strategi, struktur, utvärderingar och belöningar stämmer överens med olika karriärinriktningar och drivkrafter. Studien visar även att de anställdas nöjdhet påverkar kundernas nöjdhet med servicen..

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.

Syftet med vår studie är att genom ett kulturperspektiv få en förståelse för vad som kan påverka anställdas syn på begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats är en uppföljning av en tidigare enkätstudie som genomförts i den studerade organisationen. Då vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, där människan i sitt arbetsutövande förväntas uppträda som maskinens förlängda arm,söker vi också förstå hur detta kan påverka de nämnda begreppen. Vi utgår ifrån kultur som en social konstruktion, det vill säga det är människorna i organisationen som skapar, vidmakthåller och återskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp människor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Att verka som chef i en kulturorganisation är en komplex uppgift. Organisationen har oftabegränsade resurser och institutionella normer, vilket kan verka hämmande för chefers ochmedarbetares kreativitet. Syftet med uppsatsen är ta reda på vilka förutsättningar som behövsför att lyckas i sitt ledarskap i en kulturorganisation. Detta genom att undersöka hur chefer påGöteborgs stads Kulturförvaltning upplever sina förutsättningar att klara sitt arbete.Det teoretiska ramverk som används för att få en fördjupad förståelse kring uppsatsens syftehar framförallt handlat om ledarskapets förutsättningar, samt kulturorganisationers krav ochmotsättningar i ett ledarperspektiv. Materialet till studien har samlats in genom intervjuer medchefer samt personer på personalavdelningen inom Göteborgs stad Kulturförvaltning.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.