Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger pĂ„ litteratur, dokument och intervjuer av förĂ€ldrar, politiker och personal pĂ„ Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste Ă„ret har Ă€ven MödravĂ„rd, BarnavĂ„rdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla Ă€r samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare och skolbibliotekarier frÄn fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielÀrare och fem skolbibliotekarier berÀttar om sitt arbete, sin syn pÄ samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat pÄ att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lÀtt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lÀrarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Introduktion: Vid en riskförlossning Àr det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan vÄrdpersonalen pÄ neonatal och förlossningen dÄ omvÄrdnaden inkluderar bÄde mor och barn och de bör ses som en helhet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av samarbete mellan neonatal och förlossningen vid riskförlossning. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats anvÀndes i denna pilotstudie. TvÄ barnsjuksköterskor intervjuades.Resultat: Studiens resultat redovisas under fyra huvudteman, Att det finns ett samarbete, Att befinna sig i olika organisationer, Att trÀnas i samarbete och Att förbereda förÀldrarna genom samarbete. Barnsjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter som de upplever finns för samarbete mellan neonatal och förlossningen. Hinder som de upplevde var t.ex.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Doktriner utgör vÀpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser anvÀnda militÀra medel för att uppnÄ politiska mÄl. För att tjÀna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgÄngspunkter som omvÀrldens utveckling och senaste forskning. Dock menar mÄnga att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers sÀrintressen pÄverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militÀrt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrÀmjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad pÄ integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militÀrt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militÀra organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nÄ en ökad förstÄelse för den situation och de förutsÀttningar tonÄringar som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbÀr försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handlÀggningen av ekonomiskt bistÄnd. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av en kvalitativ metod, det vill sÀga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare pÄ en socialbidragsenhet. Resultaten frÄn intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt medarbetare upplever och lÀr av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lÀrande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare pÄ tvÄ olika lÀrosÀten i Sverige har genomförts med hjÀlp av intervjutekniken @ography, vilket innebÀr intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jÀmstÀlldhet upplevs som betydelsefullt. Det Àr Àven viktigt att medarbetare Àr delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara pÄ samt att det finns utrymme för utveckling och lÀrande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer Àn sina egna arbetsuppgifter upplevs Àven som betydelsefullt.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill pÄ sÄ vis upplysa om ett problem i vÀrlden. Det finns mÄnga hjÀlporganisationer som hjÀlper fattiga och utsatta lÀnder men för att en bÀttre infrastruktur ska kunna etableras i u-lÀnder krÀvs Àven nya metoder sÄ att nya entreprenörer kan etablera sig pÄ marknaden. Muhammad Yunus Àr en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjÀlpa den fattiga befolkningen att utvecklas och förbÀttra levnadsstandarden genom att lÄta dem ta mikrolÄn.Studiens syfte:? Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar? Ta reda pÄ Grameen Bankens syfte, mÄl och vision? Undersöka faktorer som pÄverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling.