Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt medarbetare upplever och lÀr av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lÀrande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare pÄ tvÄ olika lÀrosÀten i Sverige har genomförts med hjÀlp av intervjutekniken @ography, vilket innebÀr intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jÀmstÀlldhet upplevs som betydelsefullt. Det Àr Àven viktigt att medarbetare Àr delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara pÄ samt att det finns utrymme för utveckling och lÀrande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer Àn sina egna arbetsuppgifter upplevs Àven som betydelsefullt.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Uppsatsens mÄlsÀttning var att försöka hitta lösningar pÄ rotintrÀngnings-problemen genom ett ökat samarbete mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna. Uppsatsen har till stor del byggts pÄ de intervjuer som genomförts i de olika kommunerna. De fyra kommunerna som undersökts Àr: Malmö, Skövde, Katrineholm och VÀxjö. Genom intervjuerna i dessa kommuner har jag funnit mönster till hur samarbeten mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna utvecklas. En modell för hur samarbeten ska inledas och utvecklas i kommunerna har sedan föreslagits.

Socialstyrelsen och LÀnsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till förÀldrar som Àr beroende av eller tar emot ekonomiskt bistÄnd, mÄr mycket sÀmre Àn barn som har sjÀlvförsörjande förÀldrar. Detta gÀller Àven om barnen till de sjÀlvförsörjande förÀldrarna har lÀgre inkomst Àn den familjen som fÄr bidrag. VÄr studie Àr en utvÀrdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistÄnd i X kommun arbetar utifrÄn ett barnperspektiv. X kommun började Är 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handlÀggning av lÄngvarigt ekonomiskt bistÄnd. Syftet med studien Àr att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet pÄ vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.

Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels.

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.