Denna uppsats bygger pÄ empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelÀrare. Syftet Àr att ta reda pÄ dessas instÀllning till och erfarenheter av Àmnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingÄende Àmnena. Resonemangen sÀtts in i en ram av teorier, lÀroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lÀmplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till Àmnesövergripande samarbete dÄ det ger tydliga sammanhang för elevernas lÀrande vilket anses fördelaktigt, men mÀngden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det krÀver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som mÄste hinnas med. En annan tydlig indikation Àr att lÀrarnas sÀtt att uttrycka sig Àr vÀsensskilt frÄn den typ av facksprÄk som anvÀnds inom forskningen..

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Vid utvecklandet av en webbsida krĂ€vs spetskompetens i kunskaper relaterade till Internet. Företag tvingas dĂ€rför i mĂ„nga fall att inhĂ€mta denna spetskompetens frĂ„n externa webbyrĂ„er vid utvecklandet av sina webbsidor.I och med detta hamnar ett stort ansvar för denna kommunikationskanals marknadsföring hos webbyrĂ„erna. WebbyrĂ„erna fĂ„r rollen som kommunikatörer av företagens image.För att imagen via webbsidan ska förmedlas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt blir det viktigt att webbyrĂ„erna fĂ„r tillgĂ„ng till information angĂ„ende företagets mĂ„lgrupp och marknadsföringsstrategier.DĂ€rav blir kommunikation och samarbete mellan webbyrĂ„n och företag viktiga faktorer för webbsidans förmĂ„ga att leverera en korrekt utformad imageförmedling.Vi har med hjĂ€lp av olika kommunikations- och planeringsfilosofiteorier tagit fram en teoretisk referensram som legat till grund för vĂ„r analys och utvĂ€rdering av sambandet mellan samarbete och webbsidans förmĂ„ga att förmedla image.VĂ„rt arbete som bygger pĂ„ intervjuer och ett frĂ„geformulĂ€r visade att det fanns ett samband mellan webbsidors förmĂ„ga att förmedla företagets imageegenskaper och det samarbete ur vilket webbsidan utvecklats.De slutsatser vi kom fram till var att samarbetet vid utvecklandet av en webbsida bör innehĂ„lla faktorer som Ă€r förknippade med Normanns processtyrningsfilosofier.Dessa faktorer Ă€r:Ömsesidig involveringGod kommunikationHĂ€nsyn till kundens kundDubbelriktat lĂ€randePlanering Ă€r ett inlĂ€rningsförlopp.

Drygt hÀlften av den svenska landarealen tÀcks av skog. Av denna areal Àgs hÀlften av privata skogsÀgare och övrig areal av skogsbolag och det allmÀnna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att vÀrna om den pÄ ett hÄllbart och uthÄlligt sÀtt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glÀdje av skogen. Ett viktigt begrepp gÀllande hÄllbar utveckling Àr CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det Àr viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi Àn den miniminivÄ som lager krÀver.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Organisations constantly live under the potential threat of events and accidents that seriously could harm the organisation. Forsmarks Kraftgrupp AB, the company that this master thesis focus on, is in no aspect excepted from this threat. Through an early identification of near misses and the taking of corrective action in use, Forsmarks Kraftgrupp AB has managed to reduce the likelihood and the consequence of events and accidents. The purpose of this master thesis is to evalutate Forsmarks Kraftgrupp AB?s operation experience process on the basis of IAEA?s and WANO?s requirements within the field of operation experience and to develop a usable system applicably within the field of operation experience.The thesis is divided into two parallel tracks, where one is the evaluation of the operation experience process and the other the design of a usable system, applicably within the field of operation experience.

Detta arbete undersöker hur spelare pÄverkas av olika former av abstrakta belöningar i dataspel för att prestera sÄ bra som möjligt. Förstudier har gjorts för att ta reda pÄ av  vilka  anledningar  spelare  samarbetar  och  hur  samarbete  har  anvÀnts  inom datorspel.  DÀrefter  utfördes  en  undersökning  dÀr  testpersoner  fick  spela  ett  enkelt spel  i  vilket  man  ska  samarbeta  för  att  ta  sig  igenom  en  korridor  med  dörrar  och knappar.  Testdeltagare  delades  in  i  tvÄ  grupper  som  med  olika  metoder  belönades med   poÀng,  antingen  som  en  grupp  eller  individuellt.   SÄsom  undersökningen utfördes Àr underlaget för litet för att man ska kunna komma fram till nÄgra konkreta svar  baserade  pÄ  resultaten  men  de  testomgÄngar  som  utfördes  tyder  pÄ  att  den metod  som  gav  individuella  poÀng  till  spelarna  var  den  bÀsta  med  ett  bÀttre medelresultat. Ett fortsatt arbete skulle behöva vara mer kvalitativt i dess insamlande av data för att svara pÄ frÄgor om spelares motivation..

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: CapellagĂ„rden ?Hur samarbeten och nĂ€tverk kan bidra till ökade intĂ€kter Bakgrund: CapellagĂ„rden Ă€r en fristĂ„ende internatskola pĂ„ södra Öland som likt mĂ„nga andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att CapellagĂ„rden eftersökt alternativa sĂ€tt att effektivisera anvĂ€ndningen av tillgĂ€ngliga resurser samt genom nya samarbeten och nĂ€tverk hitta nya intĂ€kter.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur samarbeten och nĂ€tverk kan öka intĂ€kternaför en skola som CapellagĂ„rden. Detta görs i tre steg dĂ€r vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien sĂ„ har vi anvĂ€nt oss av ett abduktivt angreppssĂ€tt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med företrĂ€dare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att CapellagĂ„rden kan dra lĂ€rdom av andra skolors sĂ€tt att arbeta med samarbeten och nĂ€tverk för att öka intĂ€kterna.Exempelvis genom att anvĂ€ndning av benchmarking.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och lÀkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och lÀkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen pÄverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna pÄverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. EnkÀter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 lÀkare.Resultat: LÀkare tenderar i högre grad Àn sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. BÄda yrkesgrupperna ansÄg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, Àr att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvÄrden som pÄverkades mest av ett gott samarbete, medan lÀkarna ansÄg trivseln i arbetsgruppen pÄverkades mest.Slutsats: Fler lÀkare Àn sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar vÀl.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

PÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket och kommunstyrelsen startade vÄren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av tvÄ delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrÄgor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter frÄn var och ett av de elva geografiska omrÄdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle ocksÄ inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lÀrarstuderande pÄ Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvÀrdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, Ätminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anstÀllda sÄ. Det lÄter trevligare - att "arbeta med", istÀllet för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmÀrksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förÀndringsförmÄga pÄ arbetsplatserna.Den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ intervjustudie om hur anstÀllda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien Àr, att fÄ en djupare förstÄelse för hur de anstÀllda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta pÄverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet pÄvisas ocksÄ vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anstÀllda i en platt organisation dÀr alla strÀvar efter samma mÄl.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vÄr strÀvan att fÄ en djupare förstÄelse i den hÀr studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lÀrande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.