NÀr konkurrensen hÄrdnar och marknaderna globaliseras sÄ ökar kraven pÄ varje företag att utvecklas. I takt med förÀndringarna i omvÀrlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgÄngsfaktor Àr att kroka arm med flera samarbetspartners. HÀr Àr vÀnortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀnortssamarbete kan ge företag pÄ lokal nivÄ högre kompetens genom att ingÄ i ett nÀtverk orter emellan.

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000?s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today?s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN?s strategy documents and policies.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Medieteknik Àr en avdelning pÄ Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. NÄgot som skapar möjligheter, men Àven begrÀnsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvÀrldens förÀnderlighet i att avdelningen mÄste vÀxla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehÄll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkÀtundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar kan pÄverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen Àr att Malmö högskola stÀlls inför en rad motstridiga krav som krÀver jÀmvikt inom organisationen, för att arbetet pÄ avdelningsnivÄ ska fungera.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrderingens grunder, frÀmst utemiljöns vÀrdegrund och vÀrderingsmetoder med Àven vÀrderingsterorier i fastighetsbranschen. TvÄ grundfrÄgor följer uppsatsen: kan utemiljöer vÀrderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat vÀrde pÄ fastigheten? I uppsatsen sammanstÀlls olika teorier, vÀrderingsmetoder, forskningsrapporter och svar frÄn intervjuer som pÄvisar att det sker vÀrdebedömningar av vÄra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvÀrderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll Àr, beror pÄ omgivande faktorer och variabler.

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Arbete med StÀndig förbÀttring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med StÀndig förbÀttring handlar idag inte enbart om att förbÀttra produkter och arbetsprocesser utan Àr Àven ett sÀtt att ta vara pÄ och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med StÀndig förbÀttring utifrÄn medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbÀttringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.FörbÀttringsarbetet har Àven bidragit till en större förstÄelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskÀnsla i arbetet. Hög produktionstakt och svÄrigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvÄra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.FörbÀttringsarbetets lÄga prioritet vid hög produktionstakt, samt begrÀnsade möjligheter till delaktighet dÄ det gÀller mÄlformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, pÄverkar sÄledes individens motivation och engagemang i arbetet..

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

The following is an explorative work on various forms of collaboration. The core of our exploration revolves around the idea of co-operation as a tool for examination, a collective working method, the input/output within creative practices as well as a phenomena in its own right? It is however not ?simply? about collaboration, but rather places as much focus on a highly personal search for new working methods, new approaches towards research and on the development of our relationship to graphic design. From beginning to end, the entire project has become a work whereby the term ?we? has been more important than ?me? ? a well-functioning project with a common purpose: a collaboration, between us..

Hur destinationer arbetar med utveckling och marknadsföring för att attrahera turister Àr tvÄ vÀlutforskade omrÄden. Att se pÄ destinationers utveckling och marknadsföring ur ett resebolags perspektiv Àr idag outforskat. Eftersom det Àr resebolagen som tillhandahÄller resor till turisten anser vi att detta perspektiv Àr av största intresse att behandla. Vad krÀvs dÄ för att en destination ska vara intressant ur resebolagens perspektiv? Hur betydande Àr egentligen platsens arbete med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för resebolagens val? Vi stÀller oss ocksÄ frÄgan vad det Àr som pÄverkar en destinations popularitet och hur det kommer sig att resebolagen vÀljer vissa destinationer framför andra? Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka aspekter som pÄverkar resebolags lokaliseringsbeslut.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollÀrare och förÀldrar arbetar med barnlitteratur och höglÀsning i förskola och hem. Vi intervjuade dÀrför fyra förskollÀrare samt lÀt förÀldrarna till de barn som gÄr pÄ intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkÀt. För att fÄ kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och höglÀsning anvÀnde vi oss av litteraturundersökning. Genom vÄrt intervjumaterial fann vi att förskollÀrarna arbetar med barnlitteratur och höglÀsning i olika grad och med olika metoder. Alla förÀldrar i vÄr enkÀtundersökning lÀser högt för sina barn.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).