Ett avtal om att uppföra ett nytt smÄhus fÄr anses utgöra en av de ekonomiskt största affÀrerna i en konsuments liv. Konsumenten Àr i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare bÄde ekonomiskt och kunskapsmÀssigt. Konsumenten har Àven det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sÄdant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstÄr?I vÄr uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestÀmmelser pÄ omrÄdet och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhÄllanden samt om skyddet kan anses vara tillrÀckligt.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur polisen som organisation definierar och framstÀller jÀmstÀlldhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gÀllande jÀmstÀlldhet utifrÄn olika versioner av begreppet jÀmstÀlldhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jÀmstÀlldhet som mÄngfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att sjÀlva definiera innebörden av jÀmstÀlldhet. I bakgrunden beskrivs Àven de versioner av jÀmstÀlldhet som rapporten bygger pÄ. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehÄllsmÀssigt betonar versioner av konsensus, skillnadstÀnkande och individualism.

SammanfattningDenna uppsats bygger pÄ en tidigare kartlÀggning av en skolenhets historiska utvecklingunder tio Är. Undersökningen bygger pÄ fritt skrivna brev och utifrÄn de breven har jag tolkatrespondenternas Äsikter och tankar.I resultatdelen presenteras nÄgra framgÄngsfaktorer som hÀr tolkas att ge en lust till attutveckla vardagsarbetet. De finns Àven en del svagheter i organisationen som beskrivs ibreven, de uppmÀrksammas dÄ de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De omrÄdensom det skrivs mest om i breven Àr samlade under de följande rubrikerna:1. Interaktionen2.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Trafficking Àr ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhÀllet. Given den transnationella karaktÀren hos problemet, krÀvs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning pÄ trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet Àr vitalt för att fÄ ett slut pÄ den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn pÄ problemet, föreslÄr olika ÄtgÀrder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt Àn till samarbete. Dessa organisationer stÀller vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att fÄ sina röster hörda..

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Sammanfattning idag stÀlls inför nya strategiska utmaningar dÀr de mÄste göra mer med fÀrre resurser. För att utvecklas och hÄlla jÀmna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstÄr inom ett samarbete. Vi har sÄledes för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka ett pÄgÄende samarbete mellan tvÄ svenska tillverkningsföretag.

Under vilka förutsÀttningar kan ett effektivt samarbete komma till stÄnd vid humanitÀra insatser? Den omfattande jordbÀvningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, dÀribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade pÄ humanitÀra insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlÀgger i vÄr studie teorin att ett effektivt samarbete frÀmst kan komma till stÄnd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mÄl, gemensamma vÀrderingar samt utbyter information och resurser.VÄr metod Àr teorianvÀndande nÀr vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angÄende nÀtverk av pÄtryckar NGOs pÄ vÄr studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsÀttningar för effektiva samarbeten lÀttare kom till stÄnd mellan aktörerna nÀr ovannÀmnda antagande uppfylldes.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Sammanfattning Titel: KÀndis som designer ? framgÄngsfaktor eller farligt spel? En fallstudie om H&M, Sisters och Topshop Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa de möjligheter och risker som det finns vid modeföretags anvÀndning av en kÀndis som designer. Huruvida H&M, Sisters och Topshop har lyckats med sina samarbeten med en specifik kÀndis kommer att studeras. Metod: En kvalitativ studie med ett kvantitativt inslag och en abduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Fokus pÄ teorier kring kÀndisreklam.

Öppna kontorslandskap Ă€r ett sĂ€tt att möblera arbetsplatser sĂ„ att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbĂ€ttra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbĂ€ttra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan pĂ„verka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsstĂ€llelse negativt. Dessutom finns det en risk för sĂ€mre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilka förutsĂ€ttningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap pĂ„ en specifik organisation.

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.