Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.

Analysen visar pÄ att flygplatsfrÄgan Àr en diskussion som byggs utifrÄn en ekonomisk representation, dÀr olika bilder framtrÀder. Samarbete och tillvÀxt Àr tvÄ tankelinjer i flygplatsfrÄgan. I materialet framtrÀder tankar kring samarbete, bÄde som nÄgot svÄrt att lösa men ocksÄ nödvÀndigt för utveckling och framtid. Den andra framtrÀdande tanken bygger pÄ tillvÀxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken Àr starkt nÀrvarande i bÄde samarbets- och tillvÀxtdiskussionerna, samtidigt framstÄr i analysen en alternativ konkurrensbild vÀxa fram.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Bakgrund: Grunden till omrÄdet som pÄ svenska brukar benÀmnas ekonomistyrning och pÄ engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar Àn idag litteraturen pÄ omrÄdet. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden Àgt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort nÄgra avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer Älagda sÄdant ansvar upplever detta samt hur dessa anvÀnder ekonomisk information.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Denna studie fokuserade pÄ samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjÀnst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarks teori om samverkan och tre primÀra samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhÄller vissa faktorer som kan underlÀtta samverkan samt vissa faktorer som kan försvÄra samverkan. Faktorer som underlÀttar samverkan Àr bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Varje organisation Àr ett resultat av de individer som ingÄr i den, och dÀrför Àr det sjÀlvklart att organisationen och dess mÄl pÄverkas av den rÄdande motivationsnivÄn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. SÀrskilt har vi intresserat oss för hur stor pÄverkan kommunikation mellan olika organisationsnivÄer har pÄ motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. För att uppnÄ det hÀr har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat pÄ insamlad information och teori pÄ omrÄdet har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som pÄverkar motivationen.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistÄnd. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse av genus som skapas i socialtjÀnstens akter, hur detta pÄverkar hanteringen av Àrendena samt om socialtjÀnsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi granskat 12 akter gÀllande ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten pÄ vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden kÀllanalys valdes dÄ vi var intresserad av att se vad socialtjÀnsten pÄ den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de sÀger att de har gjort. Efter insamlandet och genomlÀsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nÀtverk, hÀlsa och arbete och sysselsÀttning.

Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels. We also conclude that the course participants? progress has not spread to the non-participants.

I och med den ökade globaliseringen, stÀlls det dagligen nya krav och förvÀntningar pÄ organisationer att möta de fluktuerande behov som omvÀrlden stÀller pÄ dem. AnvÀndningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit sÄ stort eller starkt som idag och det strÀcker sig alltifrÄn regeringspropositioner, forskning, varumÀrken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad Àr egentligen innovation och vad innebÀr det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att Ästadkomma en förstÄelse för vad innovation egentligen Àr och hur en organisation kan dra nytta av det..

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lÀrare och förÀldrar, detta framgÄr tydligt i lÀroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete Àr att belysa och beskriva hur kontakten mellan förÀldrar och skola fungerar. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts med hjÀlp av intervjuer. De intervjuade Àr lÀrare och förÀldrar pÄ en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar förÀldrar och lÀrare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.