I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat Àmne, bÄde för lÀrare och elever. Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgan hur verksamma lÀrare arbetar med decimaltal i sin undervisning i Ärskurs 5. Uppsatsen Àr baserad pÄ tre frÄgor gÀllande undervisningen om decimaltal. För att svara pÄ frÄgorna Àr arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som anvÀnts för insamlande av data i denna kvalitativa studie Àr genom observationer av undervisning och lÀrarintervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON?s crisis plan.

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..

Vi Àr tvÄ yrkeslÀrare som gjort en studie om Àmnesövergripande undervisning pÄ vÄra respektive skolor i vÄra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen Àr Thomas Wenström och Eeva MÀÀttÀ som Àr under utbildning till yrkeslÀrare. Eeva har jobbat pÄ el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat pÄ Industritekniska programmet sedan 2009. Studien Àr utförd som en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer för att fÄ lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesintegrering och Àmnesövergripande undervisning .