Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

At the beginning of the nineties, a new form of organisation, the process organisation, was about to be born. The features of the process organisation were a flexible organisational that works in a world where the pace of development is increasing all the time. Today there are many organisations that have mapped their processes, but in order to truly become a process organisation, the processes among other things have to be in harmony with e.g. organisational culture. Which effects the organisational culture has on the process organisation is yet unexplored, but however quite crucial.

En lÀrande organisation kÀnnetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmÄgan att förÀndra och tillÀmpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lÀrande organisation och med hjÀlp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att Ästadkomma en lÀrande organisation. Kline och Saunders uppmÀrksammade att företag tog Ät sig av Senge?s fem discipliner och mÀrkte Àven att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lÀrande organisationen skapas. DÀrav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sÄdan organisation.Genom att ett företag Àr en lÀrande organisation anpassar den sin verksamhet till det som hÀnder i omvÀrlden för att det ska gynna bÄde medarbetare och Àgare.

Att det finns mÄnga olika sÀtt att ta in och föra ut kunskap pÄ Àr alla medvetna om och Àven att vi bÀst lÀr oss genom att fÄ anvÀnda flera sinnen. Min förestÀllning Àr att eleverna lÀr sig bÀst genom aktiv inlÀrning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlÀrning frÄn elevernas sida. Jag har valt att undersöka om Àmnesövergripande undervisning, Àr en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssÀtt. Med min uppsats vill jag Àgna mig Ät att undersöka hur lÀrares syn Àr pÄ Àmnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer Àn vanlig undervisning?.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framstÀllningen av lÀrandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielÀrare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet Àr ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan anvÀndas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this stepbreaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it isgetting obvious that something is going on in the organisation.The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur andrasprÄksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan fÄ för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer pÄ olika skolor försökt synliggöra hur andrasprÄksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade Àr att nÀr antalet andrasprÄkselever pÄ en skola uppgÄr till nÀstan 100 % blir det svÄrt att bortse frÄn ett andrasprÄksperspektiv i verksamheten. I vÄr undersökning framkommer en medvetenhet hos vÄra informanter om bÄde vad det innebÀr och om vad som krÀvs för att lÀra sig ett andrasprÄk. DÀremot Àr det inte alltid sÄ att det som krÀvs gÄr att förverkliga inom ramen för skolans resurser och dÄ blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.