The purpose of this paper is to examine different methods for organisation and retrieval of pop and rock music recordings, and the problems concerned with this organisation. The focus is the question whether values towards pop and rock music influence the organisation of music in major Swedish record collections. As a background for this discussion, the study also discusses how music is organised in these collections, and what kind of problems are associated with their organisation. Also included in the paper is a minor investigation of how problems with the organisation of pop and rock music are dealt with in library and information science, and how values towards pop and rock music are dealt with in society in general. The main focus of the study, however, is an empirical study of how values towards pop and rock music manifest themselves in the pop and rock organisation of six Swedish institutions with major collections of music recordings.

Elever, dramapedagog, lÀrare och rektor berÀttar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..