Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvÄrdnad kan stödja egenvÄrdsförmÄgan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvÄrdnadsÄtgÀrden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbÀttra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbÀttrade patienternas hÀlsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehÄllande rÄd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket Àven ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvÄrden. NÀr sjuksköterskan anvÀnde olika frÄgeformulÀr i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvÄrden planeras samt individuella handlingsplaner skapas.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Arbetet bestĂ„r av en undersökning av förskollĂ€rare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit pĂ„ lĂ€rarnas ambitioner och pĂ„ svĂ„righeter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstĂ„ relationer mellan ambitionerna och svĂ„righeterna. ÖvergĂ„ngen frĂ„n lĂ€rarutbildningen till att arbeta i verksamheten, Ă€r den fruktsam för professionens utveckling? Det Ă€r ett fenomen jag undersökt.

Enligt vÄr uppfattning Àr diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat Àmne, bÄde pÄ grund av Àmnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet Àr Àven att undersöka vad som styr lÀrares val av metod och innehÄll i undervisningen.För att undersöka detta anvÀnder vi oss av en kvalitativ strategi dÀr empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslÀrare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar pÄ att praktiska och teoretiska metoder inte fÄr lika stort utrymme i undervisningen. Vi har Àven funnit att det förekommer faktorer som styr lÀrarnas val av metod och innehÄll i undervisningen och att vissa faktorer pÄverkar mer Àn andra.Slutsatser vi har kommit fram till Àr bland annat att det finns en mening med att anvÀnda varierade undervisningsmetoder. Att lÀrarnas syn pÄ ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsÀmnet i vÄr studie inte skiljer sig anmÀrkningsvÀrt frÄn vad lÀrare ansÄg om detta i en Nationell utvÀrdering som gjordes för tio Är sedan..

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frÄnvaro pÄ ett gymnasium i VÀsterÄs utifrÄn elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det fÄr för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de tvÄ huvudteman om olovlig frÄnvaro/skolk, Skolk pÄ grund av skolans brister samt skolk pÄ grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skÀl till olovlig frÄnvaro. Den metod vi anvÀnts oss av Àr Grundad teori (GT) dÀr vi valt Glasers sÀtt att arbeta pÄ.

I och med att den psykiatriska vÄrden omorganiserats och antalet slutenvÄrdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vÄrdandet av psykiskt sjuka. NÀr en anhörig drabbas avschizofreni uppstÄr en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begrÀnsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med anvÀndbara ÄtgÀrder för att möta de anhörigas behov. Den hÀr litteraturstudienfokuserade dÀrför pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Innan insulinets upptÀckt 1920 behandlades diabetespatienter med lÄgkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lÄgkolhydratkost framkom bra resultat gÀllande det minskade insulin behovet och förbÀttrade HbA1c vÀrden. OmvÄrdsteoretikern Dorothea Orems omvÄrdnadsmodell innebÀr att en mÀnniska utför handlingar för sin egen skull för att upprÀtthÄlla hÀlsa. MÀnniskor med diabetes typ 2 har stort ansvar gÀllande egenvÄrdsaktiviteter för att öka vÀlbefinnande och hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvÄrd hos mÀnniskor med diabetes typ 2 som Àter LCHF-kost.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

En jÀmförelse mellan tvÄ östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhÀllet, med specifik betoning pÄ arbetet som sker i anslutning till mat och mÄltider. Syftet Àr att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrÄn kön. JÀmförelsen sker till största del med hjÀlp av feministisk teori men Àven tillÀmpning av postkolonial teori..

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgÄngspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och sjÀlvrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har anvÀnts för att ta reda pÄ vad som ska framstÀllas i filmen medan Bordwells teori applicerats pÄ frÄgan om hur filmen ska framstÀllas. Inom det teoretiska ramverket finns Àven Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrÄn ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har anvÀnts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad frÄn ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara sÄ anvÀndbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara lÀngre Àn 2-3 minuter för att behÄlla publikens intresse.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Rökning Àr den dominerande orsaken till KOL, och det finns dÀrför stora hÀlsovinster med lyckad rökavvÀnjning. Distriktssköterskans uppgifter Àr bland annat att vÀgleda och motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd. Att motivera patienter med KOL till rökstopp Àr en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta Àr det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL.

sÀger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrÄn sociokulturella perspektiv pÄlÀrande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medlÀraren. Vi intervjuar lÀraren för att se vad hon sÀger om teori och undersöker vad i lÀrarens praktiskaverksamhet som gÄr att koppla till teorin. Vi har ett sÀrskilt fokus pÄ verbal kommunikation i klassrummet ochhur lÀraren leder och styr lÀrandet. Vi har utgÄtt frÀmst frÄn Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, dÄ frÀmst Olga Dysthe och Roger SÀljö.I resultatet framkom att lÀraren hade kÀnnedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framtrÀdde Àven sÄdant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lÀr av varandra Àr Äterkommande i intervjun med lÀraren och tydligt under observationerna.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka chefers syn pÄ personalarbetet och vikten av de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begrÀnsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen Àr det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vÄr analys. Vidare har vi Àven kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.