Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vÄr etik. Detta har jag undersökt med hjÀlp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en vÀl tilltagen teori om bÄde emotioner och dess roll i etik. Genom att sÀtta upp tre punkter pÄ vad en teori om emotioners roll i etik bör innehÄlla, (1. innehÄll, 2. giltighet, 3.

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) Àr ett sexuellt överförbart vÄrtvirus, som kan orsakacellförÀndringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt Àr lÄg och att vaccinationstÀckningen bland unga kvinnor i mÄngalÀnder varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga gymnasieelevers kunskap om ochinstÀllning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever pÄ praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. OremsegenvÄrdsteori anvÀndes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna frÄn fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkÀtformulÀr.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt lÄg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade lÄg tilltro till vaccinet och var osÀkra pÄ huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever pÄ teoretiska program bÀttre kunskap och mer positiv instÀllning Àn elever pÄpraktiska program. Flickor hade bÀttre kunskap och om HPV och HPV-vaccin Àn pojkar.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa mÀnniskor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgÄr ifrÄn nationalekonomiskt teori, mer precist Àr det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som stÄr i fokus. Författaren frÄgar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill sÀga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

MÄnga mÀnniskor faller in i ohÀlsosamma livsstilsmönster som kan vara svÄra att ta sig ur. Bristande hÀlsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förÀndring kan det vara nödvÀndigt med professionell hjÀlp, dÀr motiverande samtal kan vara en anvÀndbar metod. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförÀndringar, frÀmst betrÀffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att anvÀnda sig av denna metod. För att fÄ svar pÄ syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar betrÀffande motiverande samtal, kost och motion.

Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförÀndringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en kÀnsla av osÀkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrÀttavisanden. Detta kan relateras till dÄlig kunskap hos bÄde patient och sjuksköterska men Àven till brist pÄ tid. För att en livsstilsförÀndring skall kunna ske Àr motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som anvÀnts Àr Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

Reklambranschen Ă€r ett typiskt exempel pĂ„ en bransch dĂ€r kundrelationer ofta Ă€r lĂ„ngvariga och personliga. Att skapa strategier och metoder för hur dessa relationer ska vĂ„rdas kan vara avgörande för en reklambyrĂ„s överlevnad. Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n kvalitativa intervjuer och teori undersöka vilka strategier och metoder som reklambyrĂ„er anvĂ€nder för att vĂ„rda sina kundrelationer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem personer som arbetar pĂ„ olika reklambyrĂ„er. De personer som intervjuats Ă€r vĂ€l insatta i respektive byrĂ„s kundstrategier. Resultatet av intervjuerna presenteras och diskuteras i förhĂ„llande till utvald teori. De slutsatser författaren drar utifrĂ„n teori och resultat Ă€r att samtliga av de tillfrĂ„gade byrĂ„erna verkar arbeta med liknande metoder för att skapa god kundvĂ„rd. Man individanpassar kundvĂ„rden efter vem kunden Ă€r och vad den behöver. Överlag var kundens lönsamhet en pĂ„verkande faktor för hur viktig kunden Ă€r för byrĂ„n.

Den mÀnskliga horisonten har alltid varit föremÄl för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vÄrt biologiska pussel har varit, och Àr, nÄgot som stÀndigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillÀmpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och Äterknyts övergripande till filmerna ?Robocop? och ?Gattaca? dÄ dessa filmer belyser punkter som berör denna teori.

I alla tider har mÀnniskor inlett relationer med varandra men sÀttet att göra det pÄ har kommit att förÀndras. Idag har nÀtdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man dÀr skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker anvÀndarnas upplevelser av nÀtdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstÄ anvÀndarnas upplevelser av att interagera med individer via nÀtbaserade forum i syfte att utveckla nÄgon form av relation. Det metodologiska angreppsÀtt som valts för att besvara detta Àr Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsÀttningslöst kunna undersöka omrÄdet och lÄta en relevant problemstÀllning vÀxa fram ut data.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrÄn postkolonial teori. Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med tvÄ informanter. BÄda dessa har varit verksamma som kristna missionÀrer i Indien. Jag har Àven anvÀnt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag anvÀnt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats Àr jag intresserad av mina informanters förestÀllningar av Indien och deras identitet som missionÀrer.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att jÀmföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrÄn Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sÀgas beskriva.Kan berÀttelsen sÀgas spegla en individs genomgÄende av denna process i vÄr tid?.

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.