Vietnams krig frÄn 1945 till 1975 Àr en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det tvÄ hÀndelser som allvarligt skadade NordvietnamsmotstÄndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionÀr krigföringinnehÄller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har anvÀnts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktÀren och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehÄllsanalys och uppsatsen Àr ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn pÄ tid, operativt djup och mÀnskliga offer och dÀrför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhÄllande..

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgÄngar och motgÄngar, dels med hjÀlp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar ocksÄ en vÀsentlig roll.Uppsatsen innehÄller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden anvÀnds som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling dÀr fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa pÄverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft pÄ manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjÀlp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en sÄ underhÄllande och samtidigt lÀrorik uppsats som möjligt..

Denna studie utgÄr frÄn en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstÄ och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för lÀraren i grundskoleÀmnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lÀrare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lÀrarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstÄs.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur lÀraren i hem och konsumentkunskap, förvÀntas vara och agera. En bild som beskriver en prÀktig, lite gnÀllig och petig kvinna, en praktisk person som lÀgger sig i det mesta och dessutom Àr nÄgot fyrkantig. I studien framkom att HK-lÀraren kÀnner till schablonens existens men kÀnner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhÄllningssÀtt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-lÀraren lÀrsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien pÄ vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lÀrarens subjektivitet Àr konstruerad..

UtgÄngspunkterna i föreliggande arbete Àr mitt intresse för bildsprÄket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgÄr jag ifrÄn idén om bild som ett individuellt sprÄk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets sjÀlvkonstruktion. Syftet med studien Àr att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildsprÄk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildsprÄkets betydelse som ett identitetsutvecklande sprÄk med kommunikativt vÀrde. Undersökningen fokuserar pÄ texten i Lpo 94.

This paper analyses what effect an application of a specific poststructural feminist theory has on the Swedish classification system SAB. The purpose is to study if it is possible to open up the current representation of gender towards a more multiple one. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include a short presentation of both classification theory and feminist theory. The study also presents the critic that poststructual feminists submit.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva arbetstillfredsstÀllelsen pÄ en avdelning pÄ ett Callcenter i Norrbotten. Sammanlagt genomfördes tio intervjuer, varav en med en av cheferna pÄ avdelningen. Genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ vad som pÄverkar kommunikatörernas arbetstillfredsstÀllelse positivt, om kommunikatörerna sjÀlva upplevde nÄgot samband mellan deras prestation och arbetstillfredsstÀllelse samt vilken betydelse ledarskapet hade för kommunikatörernas arbetstillfredsstÀllelse. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och de anstÀlldas prestation samt att det transformativa ledarskapet har en positiv inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelse. Den teoretiska referensramen innefattar Hackman & Oldhams Job Characteristic Model, Herzbergs tvÄ-faktor teori samt Bass teori om det transformativa ledarskapet.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur homosexuella mÀn upplever vÄld och risken att bli utsatt för vÄld bara pÄ grund av att de Àr homosexuella. Den metod som anvÀndes för att utföra studien var Grundad teori. Detta för att pÄ ett öppet sÀtt nÀrma sig problemomrÄdet utan förestÀllningar med syftet att skapa en ny teori. En bidragande orsak till teorivalet, dÄ Grundad teoris huvudsyfte Àr att skapa nya teorier, var att forskning om homosexuellas utsatthet ofta beskrivs ur en heterosexuell synvinkel och handlar om vad de utsatts för och inte hur det upplevs. I resultatet framkom en komplex bild som Ä ena sidan visar att intervjupersonerna anpassar sig i vissa situationer pÄ grund av risken att bli utsatt för vÄld, men Ä andra sidan anser de inte att vÄldet begrÀnsar deras sÀtt att leva.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

UtifrĂ„n Durkheims samhĂ€llsteori om gruppers vĂ€rderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhĂ€mtat en grund att utgĂ„ frĂ„n nĂ€r vi tog oss an vĂ„rt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgrĂ€nsat vĂ„r studie till poliser som arbetar i yttre tjĂ€nst, de sĂ„ kallade ordningspoliserna. VĂ„r uppgift var att genom intervjuer med poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningspoliserna lĂ€mnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebĂ€r blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av mĂ€nniskor. NĂ„got som kan medföra att poliserna behöver anvĂ€nda vĂ„ld, en rĂ€ttighet som de har men Ă€ven en skyldighet i vissa fall.

AbstractVÄldtÀkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det Àr först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som vÄldtÀkt i krig har fÄtt allmÀn uppmÀrksamhet. Den hÀr uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjÀlpa till att förstÄ varför kvinnor vÄldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring Àmnet utifrÄn ovan nÀmnda teorier. Genom att titta pÄ de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bÀttre förstÄelse fÄtts för anvÀndningen av dessa konstruktioner i krig och dÀrmed Àven en förklaringsmodell till varför man vÄldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att vÄldtÀkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina anvÀndes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och Àven mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna undersökning Àr en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ fram den empiri som jag grundar min analys pÄ. Adriana kommer frÄn Bosnien, Zelko Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer frÄn Irak och Albina kommer frÄn Montenegro. Genom att fÄtt ta del av respondenternas berÀttelser om vem de Àr, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande pÄverkats av detta. Syftet Àr att analysera och fÄ en inblick i hur nÄgra ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig sjÀlva i samhÀlle dÀr de ses som invandrare.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgÄng av befintlig teori rörande omrÄdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan pÄ faktisk variation som har legat till grund för utformning av vÄr teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssÀtt. UtifrÄn vÄra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i tvÄ olika butiker med vÀldigt lika förutsÀttningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.