Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Relationen mellan riskkapitalist och företagsledare kan hÀrröras till industrialismens genombrott i början av 1900-talet, vid den tidpunkten Àgde uppdelning av Àgare och företagsledning rum. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och öka förstÄelsen för grunden i relationen mellan en riskkapitalist och en företagsledare. NÀr Àgandet och styrningen Àr uppdelat kan konflikter uppstÄ vilket gör det intressant att Àven beskriva och öka förstÄelsen för nÀr de bÄda aktörerna i relationen kan ha differentierad riskattityd. I den teoretiska referensramen beskrivs tvÄ teorier som kan anses ligga till grund för ekonomiska relationer, principal ? agent teorin och tillits teori.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lÀrares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive Ärskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgÄngspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie stÀllde jag mig den vida forskningsfrÄgan: Hur arbetar ett par lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 i tvÄ olika skolor för att befrÀmja barns literacyutveckling och vilka skÀl anger de till detta? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, som alla Àr eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller Ärskurs 1. I analysen av lÀrarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, dÀr den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lÀrarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsÀtt, men ocksÄ enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsÀtt. Att utgÄ frÄn en meningsfull helhet, som lÀsning med meningsinnehÄll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga bestÄndsdelarna, det vill sÀga bokstav ljudförhÄllandet, lyfts fram i detta arbete.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebÀra för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat pÄverkas av det faktum att de har flyttat in frÄn en annan skola. Den teori jag har anvÀnt Àr huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ?Den femte disciplinen?. Jag valde denna teori eftersom frÄgestÀllningen i detta arbete förutsÀtter att man intar ett övergripande perspektiv pÄ frÄgor som rör hela den svenska grundskolan ? hela systemet. I undersökningen anvÀnds till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin grundskoletid och hur det har pÄverkat deras resultat, mÀtt som meritvÀrde i slutet av Ärskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mÀtt som genomsnittet av meritvÀrdena i Ärskurs nio Àr signifikant lÀgre Àn genomsnittet för den aktuella Ärskullen. Mer studier kommer att behövas för att sÀkerstÀlla reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lÀmpliga ÄtgÀrder för att hantera dessa resultat..

Slaget om Malta, under andra vÀrldskriget, hade en avgörande roll vad gÀller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska lÀge gjorde att det var en ÄtrÄvÀrd ö för axelmakterna och britterna kÀmpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherravÀldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna anvÀndes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd Àr bÄda framstÄende luftmaktsteoretiker och deras teorier har fÄtt stort genomslag, framförallt i vÀstvÀrlden.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien Àr att undersöka hur unga personer i Äldern 18 ? 30 Är med Ängestdriven och tvÄngsmÀssigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i Äldern 21 ? 28 Är.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nyanlÀnda SFI-elevers karriÀrdrömmar i Sverige, vilka de Àr och hur de uppnÄs i Sverige. Vidare Àr syftet att undersöka vilka möjligheter och begrÀsningar det finns för att uppnÄ dessa. FrÄgor som stÀlls Àr vilka uppfattningar om karriÀrdrömmar de nyanlÀnda SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns för att uppnÄ dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi anvÀnts oss av den narrativa livsberÀttelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlÀnda SFI-elever. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare Àr en utvandrare?.

Titel: Det Ă€r vi som Ă€r Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssĂ€te: Högskolan i HalmstadSektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstĂ„ Piratpartiet utifrĂ„n Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinĂ€ra förhĂ„llningssĂ€tt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstĂ„s i uppsatsen utifrĂ„n Meluccis teorier om kollektivt handlande. UtifrĂ„n sex viktiga processer trĂ€der en bild fram av hur det gĂ„r till nĂ€r systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna sjĂ€lva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mĂ„l, medel och metoder, i opposition mot motstĂ„ndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som Ă€r en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: InformationsĂ„ldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.