Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i Ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad..

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och Ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och Ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur lärare och elever i Ålands lyceum förhåller sig till Ordnings- och uppförandekriterier i betygsättningen. Vi har sett på skillnader mellan kön och också mellan olika ämnen och vi har också jämfört vårt resultat med tidigare undersökningar som gjorts i Sverige. Vår undersökning har gjorts bland 104 elever i årskurs två på gymnasiet och åtta lärare i ämnena matematik, historia, svenska och idrott. Undersökningen bland eleverna gjordes genom enkäter och bland lärarna genom intervjuer.Resultatet visar att lärarna tycker att Ordning och uppförande ska vägas in i ämnesbetyget, precis som det görs nu i Ålands lyceum. Det har visat sig att en majoritet av eleverna vill ha ett separat betyg eller omdöme i Ordning och uppförande.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lärare att kunna skapa Ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den Ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som endast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin..

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur Ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av Ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå Ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla Ordning i sina klassrum.

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med Ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med Ordning mellan 1 och 60 är av primtalsOrdning.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..

Denna uppsats syfte är att undersöka lärares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i Ordning och uppförande. Den uppsatsen ämnar ta reda vad som skulle kunna uppnås med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lärare på högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gällande uppsatsens första frågeställning är att vad som skulle kunna uppnås med omdömet är att det skulle kunna visa att eleven stör och en hållhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till arbetsro kan också uppstå.

Syftet med arbetet var att studera lärares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar på vad 8 intervjuade lärare anser vara betygets funktion, vad som är grunden för deras betygsättning av elever, på vilket sätt lärarna skapar Ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever på ett eventuellt kommande Ordningsomdöme. Metoderna vi använt oss av heter The Grounded Theory vilken innebär att man försöker se förhållanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, är också en empirisk forskningsansats. Den behandlar människors uppfattningar på omvärlden.

Denna studie skall skapa djupare förståelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi ämnar undersöka vikten av faktorer såsom färg, ljus, Ordning och komplexitet för att nå kunskap om hur de påverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om färger varieras med klara skillnader och begränsningar i antalet nyanser, samt våglängder i huvudsak från den varma delen av ljusets spektrum så finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gärna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktär. Vad det gäller Ordning och komplexitet så finns inga klara preferenser hos respondenterna.

År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen.I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på Ordning, arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka Ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på Ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att Ordningen och arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent.This study is primarily about the expression ?discipline and order?. The aim is to find out how the expression ?discipline and order? is used in the investigated material.

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i Ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i Ordning och uppförande i skolan.