Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lärare konflikter?? Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?? Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor.

Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin säger om barn med särskilda rättigheter samt att få en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillämpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig på frågeställningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lämpar sig för barn med särskilda rättigheter. En utgångspunkt var att tillämpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga väl i linje med läroplanens värdegrund för förskolan samt synsätt och med det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgångspunkterna har Säljö (2009) samt tolkningar av Bråten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskällor. Några centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig på inom teorin var språk och kommunikation.Metod: Jag använde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att få en bild av tjugo aktiva pedagogers förhållningsätt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder.

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling.

En av motorprovningens uppgifter på Scania CV AB i Södertälje är att säkerställa att utlovad kvalitet hålls på motorerna som produceras innan de levereras till kund. Samtliga produktionsmotorer körs i bromsbänk där det testas att rätt uteffekt fås vid ett högt respektive lågt varvtal som är specificerat för varje enskild motormodell. I dagens process är det oljetemperaturen i sumpen som primärt styr när effektmätningen ska starta. Önskvärt är att mäta efter den punkt där motorerna nått termisk stabilitet, något som dock inte är möjligt på grund av tidsskäl. Därför måste datainsamlingen ske under motorernas uppvärmning.

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter.

Detta examensarbete har genomförts under hösten 2004 vid lastbilstillverkaren RENAULT V.I. ESPAÑA, S.A. i Madrid, Spanien. Syftet med projektet var att undersöka hur ändringen av produktionslayouten, vid bearbetningslinjerna av vevaxlar, bäst kan komma att se ut och genomföras inför den nya produktionssituationen fram till årsskiftet 2006-2007. Projektet omfattar även en generell ergonomisk studie av de två linjerna och en specifik ergonomisk studie av arbetsstationen ?Försänkning och putsning av oljehål?.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd.