På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i enSyftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

Fluorokinoloner är viktiga för behandling av bakteriella infektioner inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. De används speciellt vid komplicerade och akuta infektioner då de har ett brett spektrum, baktericid effekt och en stor distributionsvolym. Den ökande resistensen som utvecklas mot fluorokinoloner är ett hot mot både enskilda individer och samhället som helhet. I denna litteraturstudie undersöks fluorokinoloner och olika strategier att hindra resistensuppkomsten mot dem. Resistensen mot fluorokinoloner sker främst genom två mekanismer, men ytterligare en mekanism har nyligen upptäckts. De två främsta mekanismerna är förändring av målenzymen och minskad mängd fluorokinoloner i bakterien.

Den här undersökningen är gjord på uppdrag av LRF Mjölk och behandlar djurskyddsbestämmelsernas inverkan på djurvälfärden med fokus på klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar. En kvantitativ studie baserad på telefonintervjuer genomfördes med 94 utvalda mjölkproducenter med stor geografisk spridning över landet. Den svenska djurskyddslagen är bland de striktaste i världen och kraven på de svenska producenterna är i många fall högre än för de utländska konkurrenterna vad gäller djurvälfärd, stallmåttbestämmelser och djurskötselkrav. En mjölkkobesättning har över 50 myndighets- och branschkrav att följa, såvida denne inte är ansluten till ytterligare certifieringsprogram där det kan tillkomma krav på hur produktionen får bedrivas. Många av dessa krav är tvärvillkor som måste uppfyllas, annars riskerar producenten att drabbas av sanktioner av sina jordbruksstöd. Kraven upplevs som betungande och kostsamma av lantbrukare. Djurvälfärden i de svenska mjölkkobesättningarna är hög och rapporter visar att Sverige har den lägsta registrerade antibiotikaanvändningen i Europa. Mjölkproduktionen drabbas ofta av vad man kallar för produktionssjukdomar.

The mining industry, in terms of ore excavation and metal production, is and has been important to the Swedish economy. In connection with the ore excavation process, large amounts of partly sulphidic waste are produced. When the metal sulphides are exposed to air and water they are eventually oxidised, which leads to the formation of acidic water with high concentrations of metal cations and sulphate ions, so called Acid Mine Drainage (AMD). This water may reach the nearest surroundings and cause negative environmental effects. By covering the waste with soil or water, the oxidation process can be minimised. At the Rävlidmyran mine in the county of Västerbotten open pit mining took place between 1951 and 1991.

Renen har genom tiderna varit ett bytesdjur, arbetsdjur och produktionsdjur. Dagens renskötsel är inriktad på köttproduktion med sekundära inkomster från pälsar och hantverk. Rennäringen drabbas årligen av ekonomiska förluster till följd av snöskred, laviner, trafikolyckor och rovdjur. Även förluster i form av minskad reproduktion och minskad slaktvikt uppstår till följd av exempelvis virus, bakterier och parasiter. Att parasiter orsakar förluster för djurproduktion är ett välkänt problem världen över.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

Bacteria are a problem that occurs naturally in dishwashers when the dish stands there dirty for an extended period of time. To get rid of the unpleasant smell that the bacteria is causing, the most common solution is to run a regular washingcycle which can cause problems for the environmentally-conscious consumers since this causes unnecessary energy waste and emissions of chemicals in the washwater. To solve the problem in a more environmentally-friendly way by directly attacking the bacteria with an appropriate bacterialreductionmethod can therefore be an attractive feature in a dishwasher. There are many different ways to treat surfaces that have been exposed to the bacteria. Some high-profile methods are UV-radiation, microwaves and oxidant (ozone) that all three have had success in reducing bacteria in different contexts.

InledningVid Unitech Biopharma, Matfors (Sverige) sker tillverkning av rekombinant Kolera Toxinsubenhet B (rCTB-213), vilket är en av de aktiva substanserna i vaccinet Dukoral®.Unitech Biopharma AB är ett bioteknikföretag fokuserade på legotillverkning avrekombinanta proteiner och tillverkar rCTB för SBL Vaccin AB Solna, (Sverige).Anläggningen där tillverkningen av denna produkt sker har alla nödvändiga tillstånd(Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket) och uppfyller gällande cGMP-kravsamt är godkänd av läkemedelsmyndigheterna i EU och Kanada, WHO samt i ytterligare ca35 andra länder.Dukoral® är ett drickbart vaccin som stimulerar immunförsvaret i tarmen och skapar ett braskydd mot sjukdomen kolera. Vaccinet ger även skydd mot enterotoxinbildande stammar avEscherichia coli (ETEC) vars värmekänsliga toxin (LT) delvis liknar koleratoxinet bådestrukturellt, funktionellt och immunologiskt[34]. Vaccinet består förutom rCTB av tre olikastammar inaktiverade Vibrio Cholerae bakterier, vilka produceras vid SBL-vaccin AB, däräven slutformulering av vaccinet sker.Tillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213 sker genom mikrobiell fermenteringav en genetiskt modifierad produktionsstam av Vibrio Cholerae, där huvudodlingssteget sker i500 liters skala där hela tillvekningsprocessen sker under Good Manifacturing Practise (GMP)förhållanden för att garantera en säker, effektiv och kvalitetsmässigt bra produkt.Målet med detta examensarbete är att upprätta en processbeskrivning förtillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213. Beskrivningen skall baseras på denprocess som görs idag och innefatta respektive processtegs mål, teori och kritiska parametrar.Den kunskap som skapas genom att definiera och kartlägga (dvs. dokumentera arbetsflödet) ien process har ett stort värde i sig, den är dessutom en utomordentlig plattform förförbättringsarbete genom att den skapar en gemensam bild av vad som sker i processen i dag.I detta examensarbete sker även en sammanställning av produktionen av Monovalent bulkrCTB-213 för perioden februari 2004 - juni 2005.Fakta om hur processen tidigare har betett sig måste användas som bas förförbättringsarbete[1].För att se om eventuell förekomst av variation för enskilda variabler kan urskiljas, utvärderasprocessdata för variabler som dokumenterats av företaget för batcher tillverkade underperioden februrari 2004 tom.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.

Syftet med examensarbetet var att studera produkten ?Hummus original?, kikärtsröra, frånföretaget Maxo´s Food AB. Önskemål från företaget och konsumenter var att kunna ta bort ettav de båda konserveringsmedlen, E211 och E202, i produkten. Konserveringsmedlen kanframkalla allergireaktioner, och speciellt konserveringsmedlet E211 kan framkalla reaktionerhos personer som är överkänsliga mot acetylsalicinsyra. Företagets HACCP-plan studeradesockså för att se om något under tillverkningen kunde kontaminera produkten.Prover togs på kikärtor från leverantör 1 och leverantör 2.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.