Introduktion: Inflammation Àr en bidragande orsak till flera av dagens folksjukdomar t ex diabetes, ateroskleros, neurodegenerativa sjukdomar och vissa former av cancer. Inflammation karaktÀriseras av en 2-4 gÄnger förhöjd nivÄ av anti- och proinflammatoriska cytokiner (framför allt IL-6 och TNF-a) samt ökad halt C-reaktivt protein. Idag behandlas inflammation i första hand med NSAID-preparat. DÄ trÀning frisÀtter antiinflammatoriska cytokiner Àr syftet med detta arbete att undersöka om det finns vetenskapliga bevis för att trÀning skulle kunna vara en behandlingsmetod vid lÄggradig systemisk inflammation.Metod: Studien har genomförts genom att studera och utvÀrdera vetenskapliga artiklar inom omrÄdet, framför allt översiktsartiklar och kliniska studier, vilka har erhÄllits genom sökning i vetenskapliga databaser.Resultat: Resultaten frÄn studierna som mÀter den antiinflammatoriska effekten av trÀning pekar pÄ att trÀning minskar halten av TNF-a och CRP samt ökar halten av IL-6. NSAID verkar sÀnka nivÄn TNF-a, IL-6 och CRP.

Bakgrund: Mycket tyder pÄ att massage har förekommit i mÄnga kulturer under flera Ärhundranden. tidigare forskning visar att rÄttor som blev strukna pÄ magen eller ryggen blev lugnare och fick lÀgre blodtryck som följd. Syfte: Syftet med studien var att belysa om terapeutisk fysisk beröring har nÄgon effekt för mÀnniskors vÀlbefinnande. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ nio artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjÀlp av Graneheim & Lundmans innehÄllsanalysmetod.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Revision anvÀnds som ett medel för att utomstÄende intressenter, exempelvis aktieÀgare, ska fÄ en kvalitetsstÀmpel pÄ den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill pÄpeka nÄgonting angÄende företagets redovisning eller förvaltning utfÀrdar de en sÄ kallad oren revisionsberÀttelse. I denna studie undersöker vi om denna orena revisionsberÀttelse fÄr nÄgon effekt pÄ företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras Àr:Har en oren revisionsberÀttelse nÄgon effekt pÄ svenska publika företags aktiekurser?Tidigare forskning pÄ omrÄdet har nÀstan enbart genomförts i utlandet.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) Àr ett relativt vanligt problem hos befolkningen. Det största problemet för de drabbade Àr smÀrta men det kan Àven orsaka rörelseinskrÀnkningar samt ge refererad smÀrta. Diagnosen stÀlls enligt Simon och Travell utifrÄn ett antal olika diagnoskriterier, sÄ som palperbara knölar i muskulaturen och ökad kÀnslighet pÄ och runt dessa. Sjukgymnastiska smÀrtreducerande behandlingsmetoder kan delas upp i invasiva- eller icke invasiva metoder. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteratursammanstÀllning kartlÀgga evidensen för olika smÀrtreducerande sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid MTrP i nacke, skuldra och lÀndrygg.

Postoperativt illamÄende och krÀkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vÄllat patienten stort lidande. TillstÄndet kan förlÀnga den postoperativa vistelsen och Àr en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inlÀggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamÄende och krÀkningar hos vuxna patienter efter allmÀnkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

Vid dysfagi Àr pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vÄrden, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som minskar risken för pneumoni Àr dÀrför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan tillÀmpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlÀstes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln pÄ ryggen i sittande lÀge var viktigt att ta hÀnsyn till, anvÀndningen av vÀtskor med lÄg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention dÀr hakan fÀlldes ner mot bröstet vid svÀljning skyddade mot aspiration.

Bakgrund: Sedan 1997 har man pÄ FöretagshÀlsovÄrden Volvo i Skövde anvÀnt ?HÀlsokurvan?. Det Àr en individuell hÀlsoprofil som man erbjudit alla 30-Äringar eller alla personer efter tvÄ Ärs anstÀllning. Som grund för valet av ?HÀlsokurvan? lÄg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som anvÀndes under 90-talet i Skaraborg.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV Àr idag fokuserad pÄ lÀkemedelsbehandling som t ex antiemetika. De omvÄrdnadsÄtgÀrder som utförs Àr inte evidensbaserade i samma utstrÀckning som den medicinska behandlingen. Det som Àr ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Àr inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvÄrdnadsÄtgÀrder som vidtas för att förebygga eller behandla postoperativt illamÄende och krÀkningar, samt vilken effekt dessa ÄtgÀrder har ur ett omvÄrdnadsperspektiv.

Lateral epikondylalgi Àr ett av de vanligaste besvÀren i det muskuloskeletala systemet med en prevalens pÄ 1?3 % och en incidens pÄ 0,4 % per Är av den generella populationen. Trots att man har kÀnt till lateral epikondylalgi i över 100 Är rÄder det fortfarande oklarhet över patofysiologin och etologin. I litteraturen finns ett 40-tal interventioner beskrivna vid lateral epikondylalgi. Syftet med studien var att sammanstÀlla evidensen för konservativa interventioner vid lateral epikondylalgi.

Mellan 60 och 80 procent av befolkningen i vÀstvÀrlden kommer nÄgon gÄng att drabbas av lÀndryggssmÀrta. Av sjukpenningkostnaderna stÄr ryggvÀrk för den enskilt största diagnosen. MÄlet med denna litteraturstudie var att undersöka om traktion har nÄgon effekt vid utstrÄlande smÀrta frÄn lÀndryggen. Artiklar frÄn de senaste 20 Ären söktes i databaserna Medline, Cinahl, Amed, Cochrane, PEDro och PubMed. 19 studier inkluderades i studien.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Denna rapport visar hÀrledning och tillÀmpning av en ny metod som skall anvÀndas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset lÀngs stora fönster. Detta skall uppnÄs genom den naturliga konvektionen som luften gÄr igenom, vilket i sin tur Àr orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhÀlle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersÀtta transmission och ventilationsförluster, ingen hÀnsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flÀnsar, naturlig konvektion och Nusselts berÀkningar har studerats.

SammanfattningJag vill med min studie ta reda pÄ om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill ocksÄ veta elevernas syn pÄ hur indraget studiebidrag pÄverkar deras skolkande, och, bortsett frÄn studiebidragets inflytande pÄ skolk och nÀrvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer vÀljer att inte skolka. UtifrÄn detta syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Har skÀrpningen av tolkningen av CSN,s frÄnvaroregler (CSN 2012), som trÀdde i kraft Ärsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt pÄ ogiltig frÄnvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har pÄ skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever vÀljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att nÀrvara? Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans nÀrvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, dÀr trötthet och brist pÄ motivation framtrÀder tydligt.