This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject?s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women?s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today..

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society?s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don?t have so much experience of notifications. .

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter och uppfattningar samt förskolechefers upplevelser kring anmälningsplikten i förskolan. Studien utgår från sociologisk teoribildning där framför allt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv inspirerat studien. Genom kvalitativ och kvantitativ metod har vi genomfört intervjuer med 10 förskolechefer och enkäter med 110 förskollärare vid 22 förskolor i en stad i Västerbotten. Resultatet visade attdet var många förskollärare som upplevt oro för ett barn utan att göra en anmälan där vanligaste orsaken tycktes vara att de saknade bevis. Vidare visar studien att antalet verksamma år som förskollärare har betydelse för om man gör en anmälan eller inte.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

Syftet för studien är att undersöka hur socialsekreterare ser på sitt arbete med föräldrar vars barn blivit omhändertagna med stöd av LVU § 2. De fyra frågeställningarna är; 1) vilken hjälp tycker socialsekreterarna att föräldrarna behöver och varför? 2) vilken hjälp bidrar socialtjänsten med i praktiken för attöka föräldraförmågan? 3) till vilken grad arbetar man för en förändring? 4) hur ser socialsekreterarna på sin respektive föräldrarnas roll i hjälparbetet?För att undersöka detta har vi intervjuat fem socialsekreterare som på något vis har kontakt med dessa föräldrar. En viktig slutsats från undersökningen är att många av informanterna vill arbeta med föräldrarna och tycker det är viktigt, men att majoriteten samtidigt uppger att de inte har ett tillräckligt tillfredställande arbete i praktiken i detta avseende. Detta beror mycket på tids- och resursbrist på arbetsplatserna.

Av olika anledningar klarar inte alla föräldrar av att tillgodose sina barns behov vilket kan påverka barnen och deras utveckling negativt. För att få barnets perspektiv på hur det är att växa upp under sådana förhållanden genomför vi denna studie med syftet att få ökad kunskap och förståelse för hur det kan vara för ett barn att växa upp i en familj där föräldrar av olika anledningar brister i sin omsorgsförmåga. Det är en litteraturstudie baserad på självbiografier där numera vuxna personer retrospektivt beskriver hur de upplevt sin barndom. Vi har använt oss av narrativ metod eftersom det ger oss möjlighet att få en fördjupad förståelse av berättarens upplevelser. Våra resultat visar att det sker en förändring av roller i familjen och att barnen får axla mycket stort ansvar hemma.

Dark Tourism är en reseform som länge studerats men som ännu inte har någon enhetlig definition. Begreppet innefattar resor till forna slagfält, mordplatser, kyrkogårdar, platser där kända personer dött, minnesplatser, evenemang och utställningar med reliker och annat återskapande av döden. Då resor till Dark Tourism attraktioner blivit en allt mer populär reseform har vi genom den här studien valt att studera vilka bakomliggande intressen och anledningar som gör att människan väljer att besöka en Dark Tourism attraktion. Underlaget till studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med personer som besökt Dark Tourism attraktioner samt två berättelser av våra egna erfarenheter av ett besök vid en attraktion.Studiens resultat visade att det finns olika faktorer som påverkar varför turister reser till en Dark Tourism attraktion. Vi kunde däremot genom studien se att det fanns två faktorer som främst spelade in.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att Omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att Omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att Omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga Omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel.

Barnmisshandel sker övervägande i hemmen. Den som utför misshandeln är oftast barnets föräldrar eller vårdnadshavare. Om dessa barn kommer till vården finns det ändå en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om utsatta barn. Detta kan medföra att allt för många barn skickas hem, utan att korrekta åtgärder vidtas och att allt för få anmälningar till socialnämnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vikten av kunskap om barnmisshandel och dess problematik, så att sjuksköterskan kan identifiera de utsatta barnen och kan vidta adekvata omvårdnadsåtgärder till dessa barn.