Barns omsorg ? Professionellas ansvar En kvalitativ studie om skolkuratorers upplevelse kring anmälnings-skyldigheten, enligt SoL 14
1§
: anmälningsskyldighetOmsorgssviktSkolkuratorBarn som far illa.: mandatory reportingMaltreatmentSchool counselingChild abuseChild neglect.
Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp. Vår studie avgränsades alltså till skolkuratorer, på låg ? och mellanstadienivå, inom Borås stad. Vi använde oss av ett kvalitativt arbetssätt med intervju som metod för att besvara vårt syfte och för att, på bästa sätt, fånga upplevelsedimensionen hos skolkuratorerna. Intervjuerna var av semistrukturerad form och vi utformade därför en intervjuguide där vi utgick ifrån områdesprinci-pen. Vi valde också att arbeta utifrån ett abduktivt angreppssätt, då vi tillägnade oss kunskap om olika teorier under arbetsprocessen, men inte fastställde dessa förrän empirin var insamlad. Våra tankar kring olika teorier utformades till en teoretisk referensram, bestående av: kommunikationsteori och omsorgssvikt. Denna teoretiska referensram, tidigare forskning liksom litteratur belyste vi sedan vår empiri utifrån. Vi sökte tidigare forskning samt litteratur via: GUPEA, GUP, LIBRIS, GUNDA, liksom besök vid bibliotek inom Borås och Göteborg. Vårt huvudresultat visar på att skolkuratorerna upplevde anmälningsskyldigheten dels som tydlig och dels som diffus. Flera av skolkuratorerna såg även brister i barn-perspektivet utifrån anmälningsskyldigheten. Skolkuratorerna uttryckte såväl hin-der som möjligheter i kontakten med föräldrarna. De hinder skolkuratorerna ut-tryckte var främst kopplade till föräldrarnas reaktioner och det samtycke som krävs för att skolkuratorn ska få ha samtal med barnet. Medan möjligheter istället uttrycktes i form av det stöd och den hjälp som föräldrarna kan uppleva i kontak-ten med skolkuratorn. Samtliga skolkuratorer uppgav att de kommunicerar sin oro, vad gäller barn som far illa, till barnets föräldrar. Skolkuratorerna uppgav att kommuniceringen sker via telefon, men också i form av informativa möten. Vår slutsats är att flera av skolkuratorerna efterfrågar ett tydligare barnperspektiv vad gäller anmälningsskyldigheten, då de finner brister i lagstiftningen på grund av det samtycke som krävs för att samtala med barnet. Vår slutsats är även att flera av skolkuratorerna upplever en ensamhet i ansvaret vad gäller anmälningsskyldighet-en. Samtliga skolkuratorer upplever dock en trygghet i anmälningsskyldigheten och tycker det är bra att den finns.