Sök:

Sökresultat:

44 Uppsatser om Omsättningsbaserade hyror - Sida 3 av 3

Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

HyressÀttning pÄ bostadsmarknaden i Stockholm.En analys av Stockholmsmodellen.

HyressÀttning Àr föremÄl för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressÀttningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvÀrdessystemet som innebÀr att tvÄ lika lÀgenheter ska ha likvÀrdig hyra och om tvist uppstÄr finns bestÀmmelser som reglerar detta. BruksvÀrdeshyra innebÀr att hÀnsyn tas till fastighetens och lÀgenhetens standard, utrustning i lÀgenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvÀrden och hyresgÀstorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. BruksvÀrdessystemet infördes 1968.

Kostnadsanalys utmed ett Value Stream : En intervenistisk fallstudie vid Volvo Cars Body Components

Bakgrund: Volvo Cars Body Components (VCBC) tillverkar och levererar karosskomponenter till Volvo Cars. För sex Är sedan pÄbörjade VCBC sin implementering av lean production. För att berÀkna de kostnader som uppstÄr i produktionen anvÀnder VCBC produktkalkyler. Representanter vid VCBC anser att företaget har problem med höga plÄtlager, överproduktion samt problem med att se kostnadssamband. Ett value stream dÀr förbÀttringsmöjligheter finns Àr Flöde 1 vid VCBC.

Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

Riskhantering i fastighetsbranschen En studie av fastighetsbolag och banker i Göteborgsregionen

Bakgrund och problem: Fastighetsmarknaden slÄr alla rekord i Är (2006) och de snabbtökande fastighetspriserna har under Äret skapat debatt i media huruvida vi Àr pÄ vÀg mot en nyfastighetsbubbla jÀmförbar med den vi hade i slutet av 80-talet. Prisökningarna har inte singrund i fundamentala faktorer sÄsom hyror och vakanstal, utan istÀllet har investerarna sÀnktsina avkastningskrav. DÄ direktavkastningen sjunker finns det mindre utrymme för prisfall pÄfastigheter eller höjda rÀntor, och mÄnga som investerar i fastigheter tar inte heller tillrÀcklighÀnsyn till eventuellt höjda drifts- och underhÄllskostnader. Detta innebÀr en större risk för defastighetsförvaltande företagen och för de banker som finansierar fastigheter. Men hur serriskhanteringen ut i fastighetsbranschen? Vilka Àr de vÀsentligaste riskerna och vilka metoderanvÀnds för att hantera dessa? Hur har de stigande fastighetspriserna pÄverkat bolagen?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur fastighetsbolag och banker agerar utifrÄnde risker som Àr förknippade med en fastighetsinvestering.

Framtidens ungdomsbostÀder: En studie om studenternas krav pÄ framtida ungdomsbostÀder samt ekonomiska aspekter som kan pÄverka kostnader, utfört med ett gestaltningsförslag

Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ förÀndringar och förbÀttringar förungdomsboendet. SÄvÀl socialt som studie- och miljömÀssigt. Och dessutom titta pÄ alternativtill billigare byggnationer sÄ att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istÀllet. Denna undersökning görs för attLulebo ska fÄ en bÀttre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

Att investera i hyresrÀtter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrÀttsproduktion

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.

Bostadsbrist i Göteborg -Bostadspolitiska reformförslag och deras inverkan pÄ tre företag inom fastighetsbranschen

Bakgrund och problem: Det rÄder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad Àn vad det byggs och unga vuxna tvingas att stÄ i bostadskö i flera Är för att överhuvudtaget fÄ en lÀgenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det fÄ effekten av ett produktionsbortfall pÄ upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 Ären.Syfte: Syftet med arbetet Àr att ge en överblick pÄ hur tre olika företag skulle kunna pÄverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, faststÀlla vilka lösningar som lÀggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan pÄverkas i framtiden. Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar.

AffÀrsplanering för seniorboende : En studie av hur en affÀrsplan vÀxer fram

SammanfattningBostadsmarknaden för Àldre har vuxit de senaste Ären i och med att andelen Àldre ökar allt mer och en boendeform som har blivit populÀr Àr seniorboendet. MÄnga Àldre Àr köpstarka vilket har gjort dem till en attraktiv mÄlgrupp pÄ bostadsmarknaden. Seniorboendet kan erbjuda en social gemenskap och ökad trygget dÀr de boende inte behöver Àgna tid och energi Ät att sköta underhÄllet som snöskottning och underhÄll vilket mÄnga inte lÀngre vill ta hand om sjÀlva. Att driva ett seniorboende Àr en kapitalkrÀvande verksamhet och för att lyckas med att skapa ett seniorboende som gÄr med vinst Àr en affÀrsplan en hjÀlp dÄ studier har visat att affÀrsplanering Àr ett sÀtt att fÄ finslipa iden, organisera företaget och minska risker förknippade med projektet. AffÀrsplaner efterfrÄgas Àven allt mer av investerare och andra intressenter.Författaren har i den hÀr studien sökt ett svar pÄ problemformuleringen: Hur kan en affÀrsplan utformas med inriktning pÄ etablering av seniorboende?Huvudsyftet med studien Àr att diskutera hur företag som driver seniorboende affÀrsplanerar.

Har det skett en real hyreshöjning pÄ kontorsmarknaden i Stockholm? : -Hyresindex ur ett 30- Ärs perspektiv

Syftet med examensarbetet Àr att skapa förstÄelse kring hyresutvecklingen pÄ kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in frÄn olika kÀllor för att sedan skapa tre hyresindex för tre omrÄden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga omrÄden. Uppdelningen i tre omrÄden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen dÄ det Àr skillnader i hyra mellan omrÄdena. Vidare var en central del i att skapa förstÄelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ hyresutvecklingen. DÀrför jÀmfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillvÀxt, inflation, rÀnta, sysselsÀttning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en nÄgot positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre omrÄden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga omrÄden 1994-2011.

Station Haga - En studie om VÀstlÀnkens sociala konsekvenser pÄ lokalomrÄdesnivÄ

I Göteborg pÄgÄr planeringen för en ny tÄgtunnel som ska binda samman pendeltÄgstrafiken tillgenomgÄende linjer. VÀstlÀnken, som den kallas, gÄr under centrala staden och tvÄ nyastationslÀgen ska etableras. Trafikplaneringen har en viktig social dimension som inte alltiduppmÀrksammas i tillrÀckligt stor utstrÀckning. Infrastrukturella förÀndringar pÄverkar livet istaden, samt hur platser anvÀnds och uppfattas. I Sverige finns inget lagkrav pÄ att kartlÀgga socialakonsekvenser av ingrepp och projekt, nÄgot som dÀremot gÀller för miljökonsekvenser.

Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang

De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.

Bostadshyresmarknad i förÀndring : En studie av hyresmarknaden i VÀrmland

De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.

Jag vÀnder knÀna mot varandra : Om bostadsbrist, andrahandsboende och ÄteranvÀnda flyttkartonger

I den hÀr essÀn analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus pÄ Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnÀrliga metoder kan beskriva och ifrÄgasÀtta denna situation? Detta arbete, bÄde konstnÀrligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgÄr bÄde frÄn egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och stÀndigt ÄteranvÀnda flyttkartonger. UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn detaljberÀttelser visa pÄ hur det vardagliga, personliga hÀnger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem Àr mer Àn rÀtt kuddar; ett hem Àr makt.

<- FöregÄende sida