Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet på fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger på fritidshemmet främjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen så intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever använder sitt historiemedvetande för att reflektera över sin identitet samt undersöka om eleverna uppfattar sig själva som historiska personer, det vill säga att de är delar av och aktörer i framtidens historia. Empirin insamlades med hjälp av enkätundersökning som var utformad för att få kvalitativa svar. Undersökningen utfördes i två femteklasser på samma skola. Undersökningen kom fram till att elever i stor utsträckning använder sin historiska referensram i en diskussion om ?vem är jag??.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar valdes eftersom det är aktuellt inom skolans värld. Tidigare forskning har visat att lärares kompetens inom området ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lärares erfarenhet gällande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Frågeställningarna var: Vilken kompetens har lärarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och på vilka sätt har de erhållit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? På vilka sätt anpassar lärarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnå kursmålen? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer på gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:? Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?? Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?? Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?MetodUndersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berättelseskrivande med hjälp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i Luleå- och Älvsbyns kommun. Två grupper, 20 elever i år 5 och 27 elever i år 6, deltog i skrivprojektet, som pågick under sju veckor. Vår djupstudie gjordes däremot endast på ett fåtal elever som slumpmässigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.