Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal människor. Vi anser det intressant att skriva om ämnet eftersom det i högsta grad är aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor Omorganisation där stora delar av verksamheten läggs ner och flyttas från staden och cirka 70 % av enhetens anställda är varslade. Syftet med den här studien är att ta reda på nedskärningens betydelse för ett fåtal anställda, efter att varsel är lagda samt ta reda på hur ledaren kan motivera sina anställda vid nedskärning. Uppsatsen som följer är en empirisk kvalitativ studie, utfört på ett logistikföretag i Götaland.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

Försvarets materielverk (FMV) står inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande Omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjänsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). Då det inte finns någon entydig definition för vad försvarslogistik är så har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sådan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamått för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan användas för att påvisa om försvarslogistiken är effektiv eller inte.

Plannja AB i Luleå är Skandinaviens ledande byggplåttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplåt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en Omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som både tillverkare och grossist. Höga krav på kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av målade band successivt har ökat till oönskade nivåer vilket innebär hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete är att föreslå arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbättrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krävs.

I samband med en Omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

I vår studie har vi fått tillträde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förändringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, där förändringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.Vårt syfte med studien var att skapa en djupare förståelse för hur en Omorganisation påverkar den enskilda verksamheten och få en inblick i hur en förändring utifrån ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förståelsen för vad som sker emellan dessa två stadier försöka utröna vilka förutsättningar som behövs för attframgångsrikt kunna implementera ett förändringsarbete.Dessa frågeställningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare på flera hierarkiska nivåer i organisationen. Våra övergripande teorier som har stöttat vår empiriska insamling har haft såväl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet.

Arbetsgivare som av olika anledningar ska skiljas från en nyckelperson, väljer allt oftare att erbjuda outplacement som en del i uppgörelsen. Antingen bakgrunden är Omorganisation, neddragningar eller personliga skäl, måste situationen lösas på ett sätt som gagnar båda parter. Syftet med denna uppsats är att beskriva outplacement och undersöka de inblandade parternas attityder till det. De parter som direkt kommer i kontakt med outplacementprocessen är arbetsgivaren, arbetstagaren och konsulten. Vi undersöker deras attityder från anställningssituationen till hur de ser på den framtida utvecklingen.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den Omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet.

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andraspråkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mångkulturellt, men glest och språkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andraspråkselevernas möjligheter till språklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom områdena modersmål och tvåspråkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flerspråkiga elevernas undervisning på bästa sätt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsättningar, som sätter både aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer på prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svårhanterad logistiksituation för elever, lärare och skolledare.

Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett väldigt känsligt område, där det är viktigt att allt går rätt till, och att ingen känner sig lurad. Kunderna är emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar på begravningsbyråerna. Trots det är det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och där de enskilda aktörerna i mångt och mycket kontrollerar sig själva.Fonus, det överlägset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svår ekonomisk kris, som man dock lyckades vända på väldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande Omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat närmare på Fonus och ser i dag en organisation som är spretigare till sin bolagsstruktur.

Symtombilden bland patienter som kommer till företagshälsovården har förändrats de senaste 10 åren. Tidigare dominerade besvär från rörelseorganen. Idag är de psykosomatiska symtomen vanligast. Bland patienter som söker vid företagshälsovården har många problem med stress och sömn. Som orsak nämns höga krav, ökad produktionstakt, ständig Omorganisation av arbetsprocesser som skapar otrygghet, och samtidigt svårigheter att få jobb och familj att gå ihop.

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I Folkhälsorapport från 2001 kan man läsa att anställda inom kommuner och landsting har haft en särskilt negativ hälsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal Omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohälsa. Lärare och personal inom vård och omsorg har troligen upplevt de största förändringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. Vård- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gått från landstings- till primärkommunala anställningar.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur RegionFastigheters organisationsförändring har påverkat deras verksamhet. Vi analyserar om uppkomna effekter stämmer överrens med dokumenterade teorier om outsourcing samt uppställda hypoteser. En jämförelse av driftentreprenaderna på sjukhusen i Hässleholm och Ängelholm har gjorts. Slutligen jämförs resultatet med Regionfastigheters uppställda mål avseende konkurrensutsättningen. I den specifika driftentreprenaden är det extra viktigt att inte en försämring av vare sig kvaliteten eller driftsäkerheten sker då det i förlängningen berör sjukvården. Undersökningen har utgått från följande områden och frågeställningar: 1. Medarbetare: Hur upplever medarbetarna den förändrade driftorganisationen? 2. Kunder: Hur upplever kunderna den förändrade driftorganisationen? 3. Verksamheten: Vilka effekter har Omorganisationen på driftverksamheten? Hypoteser utifrån frågeområdena har ställts upp för att lättare skapa fokus i forskningsprocessen.