I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen.

Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en Omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär.Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny Omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och Omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

This is a case study which investigated the perceived consequences of the organizational change that was implemented in January 2013 at Karlstad University. The study aimed to explore the experiences of the employees concerning the changes in organizational structure and internal communication. This was done through a set of eight individual standardized qualitative interviews with members from different departments. A lot of effort and thought was given to the ethical implications and to create a comfortable and open climate during the actual interviews to ensure that the respondents felt free to speak openly and honestly about their personal opinions and experiences.It is evident that the overall vision was ambitious; aiming to create a more effective organization through cutting off excessive administrative personnel and streamlining decision paths. However according to the opinions of the respondents it was clear that the result was far from the desired goal.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Linköpings Universitet och utförts på uppdrag av Väderstad Verken AB.Väderstad Verken AB, som är en ledande tillverkare inom jordbruksmaskiner, har ända sedan starten 1962 ansett att kvaliteten varit mycket viktig. Under den vikande konjunkturen tog företaget tillfället i akt och genomförde en Omorganisation av produktionsområdet. Manuellsvetsarna, som tidigare tillhörde den monteringslina som de försörjde med komponenter, bildade efter Omorganisationen ett helt nytt lag där samtliga manuellsvetsare ingick. Vad som uppdagades var att manuellsvetslaget håller en lägre produktivitet än önskat samt att företaget har svårt att fastställa om det som tillverkas håller de mål som finns för kvalitet, leverans och ekonomi. Detta ledde fram till vårt syfte som är att påbörja en implementering av standardiserat arbetssätt i manuellsvetsen med fokus på svetsarnas förutsättningar att utifrån begreppet ?Rätt från mig? förbättra kvaliteten.För att besvara det nyss nämnda syftet genomfördes en nulägesanalys för att fastställa inom vilka områden arbete med det nya arbetssättet behövdes.

Bakgrund och problemdiskussion: En organisation lever under ständiga krav från omvärlden att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Målet för alla organisationer är självklart att värdet på det som produceras ska överstiga värdet på det som investerats. Vad som står på modet att förändra för att åstadkomma förbättringar har växlat över tiden. Tidigare har fokus legat på kostnadseffektivisering av kärnverksamheten. När arbetet med att effektivisera kärnverksamheten hade pågått ett tag fanns inte längre några större effektivitetsvinster att göra på det här området.

Idag genomförs en avreglering av den svenska Försvarsmakten vilket medför att Försvarsmakten kan komma att efterfråga fler integrated solutions från försvarsindustrin. Integrated solutions är ett relativt outforskat koncept som blivit alltmer vanligt i företags strategiska tänkande. Detta koncept innebär att leverantören inte längre enbart tillhandahåller separata produkter och tjänster utan ett företags specifika produkter och tjänster kopplas samman till en specialanpassad lösning för kundens enskilda behov. Detta innebär att det värde som kunden upplever i och med konsumtion av den specialanpassade lösningen ökar i jämförelse med det värde som uppstår när företagets erbjudanden endast innefattade standardiserade produkter och tjänster. Det resultat som framkom i vår uppsats var att integrated solutions är en sammankoppling av produkter, system och tjänster vilket resulterar i en helhetslösning.

Med antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men även syntetiskt framställda läkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns i världen idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika.

Att ha en skötselplan kan för en organisation underlätta på många vis. Det kan motivera ansällda att ha mål att jobba mot. Det kan även strukturera arbetet när det finns en plan att följa. Alla vet vad som skall göras och när det skall vara gjort, det uppstår därför inga oklarheter kring planeringen. Det blir möjligt för skötselpersonal att få mer ansvar genom att de själv kan läsa i planen vad som skall göras. Sjöbo kommun har idag ingen plan över vad och hur saker skall skötas i kommunen.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.