Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen.Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen.Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Att träningen har stor betydelse för en elitidrottare är en självklarhet, men får kosten lika stort utrymme? I litteratur poängteras att det måste finnas en balans mellan träning, kost och vila för att maximal träningseffekt ska kunna uppnås. Även Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, betonar hur viktig kosten är för idrottaren och har därför utformat kostrekommendationer till elitidrottare.För att se hur SOK: s rekommendationer tillämpas i praktiken valde vi att undersöka ett kvinnligt elithandbollslags kostvanor. Vi fokuserade främst på att granska deras energiintag och energifördelning för att sedan kunna jämföra detta med SOK: s rekommendationer.Studien bestod av ett elithandbollslag från Västsverige där 15 spelare ingick. I undersökningen användes två kvantitativa metoder och en kvalitativ, enkätundersökning, kostundersökning och uppföljningsintervju.

Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av några unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv är inte desamma som för några decennier sedan, utan många genomgripande förändringar har skett.

The aim of this study was to find relations between parents background and education ina wider sense and their children's success in school. The study also includes genusdifferentiations, the family profile and residential areas influence on children's ability anddetermination to study.The study confirmed earlier research that children's success in school is to some extentdependant on their parents education. At the same time it was shown that in most casesthe children reached higher level of education than their parents ? also when they werepoorly educated or had emigrated from a country with big cultural differences. It was alsoevident that children with at least one Swedish parent (and presumably Swedish as theirmother tongue) reached higher educational levels than other children.Children from single parent families often stopped their school carrier after the 9-yearcompulsory class while children of dual parent families more often continued to university.In general, girls were more affluent in school than the boys.

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig.

Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal. .