Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhÄllande till psykologisk sekundÀrlitteratur. Hur Àr primÀrlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Vi bÀr alla med oss förestÀllningar om barn . Synen pÄ barn pÄverkas av en mÀngd faktorer, samhÀllet vi lever i, media, utbildning för att bara nÀmna nÄgra. Min studie Àr en kvalitativ studie. Syftet med min studie Àr att undersöka vilken syn de anstÀllda vid en BUP avdelning i Norge har pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilka förestÀllningar har de anstÀllda vid BUP avdelningen om barn?? Att jÀmföra de anstÀlldas syn pÄ barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har anvÀnt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.