Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslÀrare har jag valt att undersöka rökning pÄ tvÄ olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhÄllanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gÀllande ungdomsrökning. Syftet var ocksÄ att belysa skolornas förhÄllning till rökning skiljer sig Ät och om det har nÄgon koppling till vilket omrÄde de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkÀtundersökning till rektorerna pÄ tvÄ olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhÄllningssÀtt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

MÄnga mÀnniskor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet pÄ sin fritid, och utbudet pÄ motionsformer ökar stadigt. MÄnga trÀningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrÄgan. I det allt större utbudet av motionsformer mÄste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende pÄ en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet Àr att belysa motionsutövares trÀningsvillkor pÄ en trÀningsanlÀggning, utifrÄn framtrÀdande handlingsmönster.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern pĂ„ eleverna Ă€r 10-11 Ă„r. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dĂ€r datainsamlingen skedde med hjĂ€lp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvĂ„ kommunala skolor, dĂ€r den ena ligger pĂ„ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ă„rskurserna 4-5 pĂ„ dessa skolor.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Det lÀttlÀsta sprÄket undersöks inom tre olika texttyper pÄ Centrum för lÀttlÀst. Texttyperna Àr tidningen 8 SIDOR, böcker frÄn LL-förlaget samt samhÀllsinformation (broschyrer) frÄn LÀttlÀst-tjÀnsten. Syftet Àr att ta reda pÄ hur texttypen pÄverkar den lÀttlÀsta texten. Texterna undersöks nÀr det gÀller ordnivÄ, meningsnivÄ och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lÀttlÀst koncept. Men det finns ocksÄ stora skillnader, bÄde mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Budskap om kost och hÀlsa förs fram via mÄnga olika medier och kanaler. Det rÄder en hÀlsotrend i samhÀllet, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla Äldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor Àr en uppenbar faktor för hÀlsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sÀmre. Denna studie syftar till att med hjÀlp av medborgare i KungÀlvs kommun kartlÀgga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsÀttningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn anvÀnde sig av nÀr de rÀknade samt om variation av antal, föremÄl och gruppering pÄverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer dÄ femton barn, födda 2002, pÄ tre olika förskolor rÀknade föremÄl dÀr antal, gruppering och material varierades. I vÄrt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem rÀkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn anvÀnde sig av samtliga fem rÀkneprinciper pÄ olika sÀtt och i olika ordning nÀr de rÀknade samt att bÄde antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestÀmning. Barnen hade lÀttare att rÀkna legobitar Àn kulor och behÀrskade de olika principerna bÀttre dÄ antalet var fÀrre eller materialet grupperat i rader..

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Denna uppsats granskar möjligheter att anvÀnda datorstöd för automatisk rÀttning avolika typer av utvÀrdering. Olika teorier jÀmförs med varandra för att utvÀrderaderas styrkor och svagheter och för att se vilka begrÀnsningar som finns idag.Tanken Àr att se möjligheterna med dessa system och vad som Àr möjligt att anvÀndaoch nÀr det Àr ekonomiskt försvarbart att anvÀnda automatisk utvÀrdering istÀllet förmanuell rÀttning..

Konventionerna genom historien. Sedan staten Sverige grundades har den pÄ olika sÀtt pÄverkat samerna, deras levnadssÀtt, deras inkomster och deras tillgÄng till mark. MÄnga olika metoder har anvÀnts, men genom historien kan man se vad som visat sig vara ett av de kraftfullaste: de diplomatiska konventionerna..

Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr goda prestationer Àr viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmÀrksammar oss, vilket Àr avgörande för att kÀnna sig accepterad. Samtidigt stÀlls det höga krav pÄ att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstÄ som en social individ med en tillhörighet. Det Àr nÄgot som Àr sÀrskilt pÄtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod dÀr relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta Àr nÄgot som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som Àr vanligt i dagens samhÀlle och som kan medföra olika svÄrigheter om man inte fÄr behandling. Syftet med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn pÄ social fobi hos barn och ungdomar under 18 Är pÄverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda pÄ hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn pÄ samspel genom lek. VÄr undersökning som Àr kvalitativ, bestÄr av sex olika observationer som vi gjort pÄ tvÄ olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vÄrt datamaterial har vi kommit fram att det Àr skillnad mellan de Àldre och de smÄ barnens lek.

Problemlösning kan beskrivas pÄ olika sÀtt och ges olika betydelser. Problemlösning Àr en viktig del av matematiken och matematikÀmnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, efterstrÀvansvÀrt och önskvÀrt att kunna lösa problem. Varför Àr det sÄ och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sÀgs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder Àn bara det sagda eller skrivna.